Kategori: Rensa ut Sida 3 av 20

Allt eftersom jag har sorterat och rensat ut bland mina saker så har jag skapat ett sätt att tänka när jag fattar beslut. Jag har ännu inte svart bälte i att rensa ut men jag tycker att jag har tränat upp min rensa ut-muskel, absolut. Vissa saker får jag fundera intensivt på och ibland lägga undan för att låta besluten mogna, så processen med att rensa ut kan ibland ta lång tid och periodvis stanna upp helt. Men om jag ska försöka beskriva hur jag kommer fram till ett beslut så kan jag sammanfatta det i ett antal frågor. Inte så att jag svarar helt konkret Ja eller Nej på frågorna utan mer att de guidar mig till en känsla om sakerna som jag är tveksam inför. Jag har gjort en lista på 20 frågor och kanske kan de hjälpa dig också att fatta beslut om du ska behålla eller släppa taget om en sak!

20 frågor att ställa till dig själv när du fattar beslut:

1. Använder jag den?
2. Använder jag den i min vardag?
3. Har jag den framme eller ligger den nedpackad i en låda på vinden/i källaren?
4. Använder jag den bara någon gång per år?
   Saker jag använder vid enstaka tillfällen kan vara till exempel högtidskläder, campingutrustning och julpynt. Även om jag använder dem bara vid ett tillfälle per år så vill jag antagligen behålla dem.
5. Har jag flera liknande saker som denna och kan det räcka att jag behåller en av dem?
6. Om jag gör mig av med saken, skulle jag med stor sannolikhet behöva köpa eller på annat sätt skaffa en likadan sak igen inom nära framtid? Hade jag haft råd att köpa en likadan igen?
7. Om jag gör mig av med saken och ångrar mig, hade jag kunnat hitta en likadan på ett enkelt sätt?
8. Om jag gör mig av med saken, vad ska jag göra med den? Kan jag slänga, skänka, sälja eller återvinna den? Ibland kan detta faktiskt vara en viktig faktor för oss som har svårt att släppa taget. Det känns lättare om saken får ett nytt hem eller att den tas om hand om på rätt sätt.
9. Om jag säljer saken, kan jag göra något roligt för pengarna? Eller något bra som att betala av på mitt lån?
10. Är det en sak som skulle kunna vara bra att ha vid en kris, naturkatastrof, längre strömavbrott eller mycket dåligt väder? Här kan ges som exempel: ett extra par varma skor, tjock jacka, stormkök. Har man plats att förvara en uppsättning saker för en kris kan det vara bra att behålla en rimlig mängd av de sakerna. (Detta är ett svårt område för mig eftersom detta är något som jag tänker på och oroar mig mycket för, så jag sparar gärna för många extra tjocka jackor med mera… tänker att jag ska förse hela grannskapet med vinterkläder.)
11. Påminner saken mig om en person som jag tycker/tyckte om eller en fin händelse?
12. Är saken unik? Om ja, är den unik i världen eller bara för mig?
    Med unik menar jag om den är massproducerad och finns i flera tusen exemplar eller om det är en teckning jag fått, eller om den är unik för mig för att det sitter ett minne i saken. Här får man filosofera en stund över vad begreppet unik betyder för just mig.
13. Är saken en del av en samling? Det är okej att bara behålla en sak ur en samling som ett minne, samlingen behöver inte vara komplett för alltid. Är det viktigt att samlingen är komplett är det kanske då bättre att sälja eller skänka den.
14. Är den en sak från min släkt? Kan jag fråga någon annan i min släkt om de vill ta över den? (Viktigt att fråga, någon kan gärna vilja ha sakerna om ni har gemensamma släktingar.)
15. Är detta en sak jag vill att mina barn/annan person ska ta över efter mig? Har saken koppling till någon som de har/har haft en relation till?
16. Känner jag skuld om jag inte behåller saken? I så fall varför och till vem känner jag den skulden? Är det en skuld som jag på något sätt kan befria mig ifrån?
17. Är det jag eller någon annan som bestämmer om jag ska behålla saken?
18. Om mitt hem skulle börja brinna, skulle jag springa och rädda den saken?
19. Ger saken mig glädje? Blir jag glad när jag använder eller tittar på den? (Does it spark joy, som Marie Kondo säger!)
20. Hade jag föredragit och värdesatt ett luftigt hem istället för att behålla just den här saken?

När du sorterar och rensar ut betyder det inte att alla beslut du fattar ska leda fram till att du rensar ut alla dina saker, inte alls. Besluten ska leda dig till ditt mål – ditt mål kan vara att få ett funktionellt hem som också innehåller saker du tycker om, ger dig glädje och får dig att minnas personer och händelser i ditt liv. (Alltså, det är helt okej med en magnet från Mallis på kylskåpsdörren tycker jag! Om den gör dig glad varje dag så låt den sitta kvar.)

Lämna gärna en kommentar om du vill komplettera med frågor som hjälper dig när du rensar ut!

Kram Eva Maria

I din process med att sortera och rensa ut så går du igenom sakerna i ditt hem. Du har kanske även saker på annat håll som du vill ta med i processen – saker i förråd, hemma hos dina föräldrar eller saker som du samlat på din arbetsplats. När du bestämmer dig för att genomföra processen bestämmer du dig också för att fatta många stora och små beslut. Varje sak behöver ett beslut för att du ska kunna komma vidare i din process. Varje liten eller stor sak som du håller i din hand kräver att du fattar ett beslut – behålla eller inte behålla.

Ibland hakar beslutsfattandet upp sig. Det kan vara om en sak som du egentligen inte behöver behålla men som är svår att släppa taget om. Då är den saken inte beslutsmogen ännu. Lägg saken åt sidan ett tag och låt beslutet mogna i bakhuvudet. När du är redo kommer beslutet till dig. Antingen kommer du fram till att du verkligen vill behålla saken eller att du kan släppa taget. Beslutsfattandet går långsamt men detta ”system” gör att du inte stressar fram beslut som du sedan ångrar. Just oron för att ångra sig är ett hinder i sig för att rensa ut överhuvudtaget. Men tänk på att ju längre in i processen du kommer så ökar hastigheten på ditt beslutsfattande, du tränar dig helt enkelt i att fatta beslut som känns rätt för dig.

Det är inget misslyckande att ha fattat flest beslut om att behålla saker. Du har ändå gjort din process och de saker som är kvar har du värderat till att du vill behålla. Efter ett tag kan du göra processen igen och då kan du kanske släppa taget om fler saker. (Jag kallar det för Osthyvelmetoden.)

I processen med att sortera och rensa ut kan du känna dig jättetrött och ibland uppgiven. Varje beslut tar kraft. Det är ansträngande för hjärnan att ta ställning till alla parametrar och känslor som är förbundna med sakerna. Så absolut behöver du pausa mellan varven och återhämta dig. När du är klar och tittar på resultatet och den nya ordningen så märker du att du får ny energi. Det är svårt att förklara hur det går till, men det känns som att något lossnar och luften blir lättare att andas. Du blir redo för att gå vidare i livet och fylla det med nya upplevelser! Nästan magiskt, eller hur?

I mitt nästa inlägg kommer jag berätta om mina frågor som jag ställer till mig själv när jag rensar ut! Kram Eva Maria

Det är en process att gå igenom hemmet och fatta beslut om varje liten sak. Processen kan ta lång tid och i perioder kan det kännas jobbigt och hopplöst – kommer du någonsin att bli klar?

När du går igenom ditt hem och fattar beslut om varje sak så händer det något inuti dig. Du lär dig efter hand en metod och ett sätt att tänka som passar just dig. Efter ett tag har du fått en ny kunskap och den kan du använda framåt i processen. Därför är det bra att börja med de lättare sakerna för att träna upp din rensa ut-muskel och sedan gå på de svårare kategorierna. Vad som är lätta och svåra kategorier bestämmer du själv.

I perioder när du rensar kan hemmet bli ännu stökigare för att du behöver ta fram många saker och gå igenom dem. Det kan ta lång tid och under den tiden känns hemmet mer stökigt än innan du började. Men håll ut, för det blir bättre när du är klar, ur kaos skapas ordning. Det gäller att ha tålamod och tillit till processen som du och dina saker går igenom. Ibland går det fort och ibland långsamt, mycket beror på energi och dagsform. Känner du att det står stilla en dag och din förmåga att fatta beslut har tagit semester, ja, då får du bara vänta ett par dagar – den kommer igen.

Under tiden när du tappar motivationen kan du läsa tidningar, böcker och bloggar/sociala media med fina bilder som inspirerar dig. Gå tillbaka till dina mål och påminn dig om dem.

Lita till processen som lever sitt eget liv.

Eftersom jag har svårt att släppa taget om saker så har det blivit så för mig att jag går igenom samma kategori av saker i flera omgångar. Det kan gå några månader mellan gångerna men det som händer är att något mognar fram under tiden och jag känner mig redo att gå igenom sakerna igen. Och då kan jag släppa taget om några fler saker. Jag tänker att jag kan kalla det för ”osthyvelmetoden”. Jag känner mig alltid nöjd med min insats även fast jag vet att jag kommer att behöva att gå igenom samma kategori igen. Det är flera kategorier som jag har gått igenom flera gånger som jag känner mig färdig med, till exempel saker i köket, papper och pärmar, tyg och pyssel. Då bestämmer jag att jag är färdig med dessa kategorier och behöver inte tänka på dem för en ganska lång tid framåt. När man sedan har ordning och en mindre mängd saker så blir det lättare att gå igenom dem kontinuerligt.

Nackdelen med denna metod är att det tar lång tid innan jag känner mig färdig och kan uppleva en förändring, samt att det är lätt att liksom fastna i rensandet och inte komma vidare. Rensandet blir ett självändamål och jag glömmer fokusera på målen som jag satte från början – dit jag egentligen vill komma efter rensandet. (Om man nu någonsin blir helt färdig!)

Just nu har jag börjat läsa om Marie Kondos bok Konsten att städa. Om jag försöker jämföra min osthyvelmetod med hennes metod så är de ganska lika. Hon gör också kategori för kategori, så det är egentligen samma metod, men hon förespråkar att göra det mer snabbt och allt på en gång. Hon skriver i början av boken att det är viktigt att göra rensningen snabbt och allt på en gång så att man får uppleva förändringen. Själva förändringen i sig är viktig – att känna ett Wow! Så luftigt och enklare hemmet blev! Hon menar att drar man ut på rensandet över längre tid så fastnar man i det och missar den stora förändringen. Detta håller jag absolut med om och jag önskar att jag också kunde rensa på det sättet, men när man har en hoarder inom sig att kämpa emot så är det svårt! Men hon säger också att det är lagom att ta sex månader på sig för att rensa ut, och det känns rimligt. Samtidigt tror jag att när jag ger mig själv mer tid så blir jag ”botad” från hoardingen och kommer inte att hamna där igen. Processen ger mig verktygen för framtiden.

Vad tycker ni? Det hade varit intressant att höra vad ni tänker om detta!