I fredags i förra veckan låg det en lapp i brevlådan om insamling av kläder, skor, filtar och annat till flyktingar från Syrien. Jag blir alltid gripen av en känslostorm när det kommer sådana lappar i brevlådan. Först blir jag intensivt ledsen när jag tänker på hur hemskt flyktingarna har det och sen får jag ett adrenalinpåslag och rusar in i min garderob för att rensa ut något som kan passa att skänka. Detta inträffade i fredagskväll när resterande av familjen satt i TV-soffan. Jag sprang runt bakom sofforna och höll upp diverse olika plagg:
– Men den här då? Den kan väl passa att skänka? Eller passar jag i den fortfarande? Vad tycker ni?!
Utan att tilltalade familjemedlemmar ens vände sig om för att titta på plaggen svarade de unisont:
– SKÄÄÄNK!!!
Alltid lättare att rensa ut när man har någon som stöttar och hejar på, eller hur?!
Jag såg framför mig att det kan vara varma kläder som de behöver och jag som har 14 st jackor (räknade dem för ett tag sedan!) tänkte att då kan jag väl vara utan någon av dem. I min mans garderob hängde också en massa kläder som inte använts på länge, bland annat ett gäng tjocka stickade tröjor. Så min man och jag lyckades fylla var sin säck med kläder. Jag är mest imponerad av min man som verkligen rensande ut många plagg och har nu till och med en helt tom låda i sin byrå! Jag har frågat om jag får hyra den och han ska återkomma med pris på det. (Min egen byrå har fått kompletteras med lådor från IKEA ovanpå byrån för att rymma alla kläder.)
Sen var vi jättenöjda och på lördagen ställde vi ut säckarna vid postlådan enligt instruktion. Strax efter kl 18 begav jag mig ut på promenad, jag skulle gå till ICA och handla chips till Melodifestivalen. Det är en promenad på ca 2 km genom bostadsområdet och jag kunde notera att många ställt ut säckar och påsar till insamlingen! Då kände jag mig glad, så fantastiskt att så många kläder kan komma till nytta för några som verkligen behöver dem och inte bara hänga i garderoberna och samla damm. Kändes dock som en jättekontrast – här går jag och ska köpa chips och där står massa säckar med kläder som ska till dem som inte har någonting. Jag blir också imponerad av dem som ordnar insamlingarna och kör först runt och delar ut lappar och sen hämtar allt, det är ju ett stort jobb.
Kram Eva Maria
Händelsevis
Samma lapp kom till oss förra veckan och även här var det många som ställt ut säckar. Hade gärna velat skänka men oändligheten av jobb, jobb och åter jobb tog över all tid som fanns att rensa på. Suck. Bra att du skänkte i alla fall!
Eva Maria
Ja, vi bor nog ganska nära varandra tror jag 🙂 Det är inte alltid man hinner med allt! Jag har också fått lappar som passerat och jag inte hunnit just den gången. Men nu är det sällan vi får sådana lappar. Kanske vi fått en per år, inte mer. Får ni ofta lappar med insamling? Så kul att du bloggar varje dag nu!