Jag håller på att gå igenom min garderob och har kunnat fatta beslut om att släppa taget om några plagg. Det har blivit att jag samlat en liten hög allteftersom och nu kunde jag fylla en påse till Sellpy! Det blev påse nummer 32 – känns helt overkligt att jag skickat in så många! Försöker föreställa mig berget med 32 påsar framför mig! Men det är ett bra sätt för mig som är före detta shopaholic när det gäller kläder, att ha som mål att fylla en påse till Sellpy då och då.
Detta fick åka med i påsen den här gången:
8 kjolar
1 par shorts
1 skärp
2 blusar
1 keps
2 par jeans
6 byxor
1 ljuslykta (Sellpy säljer inte bara kläder!)
Totalt 22 saker
Jag skrev nyligen i ett inlägg att jag nått målet att alla mina kläder får plats i garderoben så nu har jag inga påsar på golvet eller på loftet. En del inköp av nya kläder och skor har det blivit efter mitt klädköpstopp (som varade 1 år) men det har känts skoj och fräscht att uppdatera garderoben lite grand inför vår och sommar!
Fumio Sasaki är en ung man i Japan. Han bor på 25 kvadratmeter som är fyllda från golv till tak med böcker, skivor, kläder, fotoutrustning och många andra kategorier av saker. Han är inte särskilt lycklig och han jämför sig mycket med andra och tycker att de har bättre jobb, högre lön och ett roligare liv. Han har långa arbetsdagar på ett förlag och när han kommer hem sätter han sig bara i soffan och dricker öl och ser på tv eller spelar spel.
Första gången Fumio kommer i kontakt med begreppet minimalism är när han läser en artikel om hur minimalisten Naoki Numahata lever. Fumio blir så inspirerad och bestämmer sig för att prova på att göra sig av med saker och få det luftigare i sitt hem. Vägen till minimalism är inte helt enkel för Fumio. Han brottas med att släppa taget om sina saker och han får omvärdera sitt begär efter att få köpa nya häftiga saker. Men allteftersom han kämpar med detta så kan han lyfta blicken. Han upplever inte bara hur hans hem blir lättare att leva i, utan även hur han förändras som person.
Han kan flytta till en mindre lägenhet (ännu mindre än 25 kvm!) och från att ha varit en mycket introvert person blir han mer intresserad av andra människor och nyfiken på omvärlden. Han börjar känna en stark tacksamhet för sin familj och de få vänner han har och de enstaka föremål han har valt att behålla. Han är glad för det han har istället för frustrerad över det han inte har. Tidigare oroade han sig mycket för framtiden men nu kan han leva i nuet och känna en helt ny glädje i stunden. Han går ner tio kilo, han menar att även hans sätt att se på mat förändras.
I första delen av boken visar Fumio hur han har gått tillväga praktiskt för att minimera sina saker. Han ger många konkreta tips. I andra delen berättar han öppet och ingående om hur han har ändrats som person. Han menar att själva arbetet med att rensa ut sina saker är bara början – det är sen den spännande resan börjar!
Jag har själv aldrig haft som mål att bli minimalist, men den här boken har verkligen tänt ny inspiration och motivation i mig att fortsätta mitt arbete med att rensa ut. Även om vi har helt olika livssituationer så kan jag relatera till hans process och utveckling. Jag känner starkt igen mig i de mål jag hade när jag började rensa ut – att hemmet skulle bli lätt att städa, det skulle bli enklare att umgås med familj och vänner och känna en större frihet i livet utan att vara bunden till många fysiska saker. Boken är så varmt och fint skriven också. Så ja, den här boken kommer definitivt att få stå kvar i bokhyllan!
Fumio Sasaki har även skrivit boken ”Hello, Habits – A Minimalist`s Guide To A Better Life”, den ser jag fram emot att läsa nu! Idag driver Fumio och Naoki bloggen Minimalism & Ism tillsammans.
Häromdagen insåg jag att jag kunde uppnå ett outtalat mål, eller ja, nästan ett hemligt mål kan man säga. Målet var att få plats med alla mina kläder inuti min garderob. Jag tänker att detta låter självklart för de flesta men för mig som är en f d shopaholic av kläder och light hoarder har det inte varit en självklarhet. Genom åren har jag alltid haft kläder som inte fått plats i garderoben och då har jag haft dem nedpackade i påsar, dels på golvet i garderoben och dels uppe på loftet. Men genom att jag kontinuerligt har gått igenom min samling med kläder och rensat så har den totala mängden minskat sakta men säkert. Ibland har jag tänkt tanken att det skulle kännas bra att kunna få plats med alla kläder på ett ställe men den idén har känts orealistisk och ouppnåelig, så jag har slagit bort den.
Så en dag i förra veckan när jag skulle städa lite i garderoben och dammsuga, blev jag medveten om att det bara fanns en enda påse med kläder kvar på golvet längst inne i garderoben. Eftersom jag rensat en del på sistone så har det blivit luft i mina byrålådor och nu kunde jag helt enkelt packa upp påsen och lägga de kläderna i en låda! Det kändes liksom konstigt och märkligt att jag helt plötsligt, utan att fokusera på målet, hade uppnått det! 🙂
Sista påsen!
Jag vill fortsätta att minska storleken på min garderob och kommer att göra det genom regelbundna genomgångar för att rensa ut och organisera. Men för närvarande ska jag bara tillåta mig själv att njuta av att jag nådde det här målet! ❤️
När det kommer till mina många skor så har jag bestämt mig för att jag vill behålla dem, jag gillar ju skor, men jag skulle behöva en bättre förvaring för dem. I dagsläget har jag ingen konkret idé men jag hoppas att en lösning kan dyka upp. Och lösningar brukar dyka upp när man minst anar det, eller hur?!
Jag har reflekterat över att det är betydligt lättare att bära in nya saker i hemmet än att bära ut. För mig är det så, är det så för dig också?
Båda situationer innefattar ett beslut men det känns ofta lättare att bestämma sig för att köpa en sak eller ta emot en gåva, än att sedan rensa ut den. När saken väl är i hemmet så händer det något, jag vet inte riktigt vad, men som att man fäster sig vid den på något vis.
Därför är jag mycket noga nuförtiden med vad som får komma över tröskeln och in i mitt hem. Jag väger varje sak på guldvåg. Jag försöker se framför mig vilken funktion saken kommer att ha och var den ska ha sin egen plats. I detta beslut brukar jag tänka på allt arbete och tid jag har lagt ner genom åren på att rensa ut och skapa ordning. Detta vill jag inte förstöra genom att bygga upp en röra i hemmet igen genom att ta in saker som jag inte behöver.
Jag tror att beslutet att ta hem en ny sak är lättare att fatta ju billigare saken är, eller ibland helt gratis. Men även de saker som är billiga eller gratis bidrar till att bygga en röra i hemmet. Så även om något är billigt eller gratis är det bra att väga saken på guldvåg och fråga sig själv – ska den få komma över min tröskel och in i mitt hem? Är den värd att få bli en del av mitt hem?
Nu har jag ingen guldvåg, och säkert inte du heller, men man kan hålla saken i handen och känna efter om man vill ta med den hem eller inte. Tyckte bara att det lät fint och speciellt med en guldvåg för det är något man väger väldigt noga med!
Jag återkommer ofta till ordet grundordning. Det är ett så positivt laddat ord för mig. I praktiken betyder det att det kan bli stökigt i perioder och saker kan ligga framme, men med en relativt enkel städinsats så hittar man snabbt tillbaka till grundordningen. Jag tycker att min stress har minskat mycket sedan vi etablerade en grundordning hemma. Om jag vet att vi ska få besök blir jag inte lika stressad för jag vet att det tar inte så lång tid att få ordning. Vi börjar med att plocka undan saker som ligger framme och sedan gör vi själva städningen.
Tre tips för att skapa en grundordning:
Ju färre saker, ju lättare att hålla ordning! Med det sagt inte nödvändigt att vara minimalist, bara att man har en fungerande förvaring för de saker man har.
Varje sak har en egen plats. Då är det lätt att plocka undan och få ordning snabbt, även om man varit slarvig och lämnat saker framme.
Ha en bra städutrustning och städrutiner som fungerar. Investera i bra utrustning som du gillar och prova dig fram till smarta städrutiner som passar dig och hemmet.
Har du en grundordning hemma som du snabbt hittar tillbaka till?
När jag behöver återhämta mig lägger jag mig i soffan!
Trivs du i ditt hem? Jag tänker att det är en viktig känsla att kunna trivas i sitt hem. Oavsett om man har ett stort eller litet hem, tillbringar lite eller mycket tid hemma, så ska hemmet fungera för avkoppling och återhämtning. Arbetar man och kommer hem efter en stressig dag vill man kunna slappna av och göra sina dagliga rutiner som att laga mat, se på tv och sova gott utan att stök och damm stressar en. Är det så att man arbetar hemifrån, är föräldraledig, pensionär, sjukskriven, pluggar eller något annat, så vill man också ha det fint omkring sig. Jag tror att oavsett om man tillbringar lite eller mycket tid i sitt hem så är det lika viktigt med ett hem som verkar för en och inte emot!
Att pyssla i sitt hem kan vara något man mår bra av. Lite som en hobby med att rensa ut, skapa ordning, planera maten och laborera med rutiner som gör vardagen lättare. Jag tänker att detta bidrar till att man trivs bättre i sitt hem. Inte bara att man får ordning och reda och ett lättstädat hem, men också för att när man bryr sig om sitt hem så bryr man sig också om sig själv.
I stressiga perioder kan det bli att man inte prioriterar sitt hem, men kanske är det då det är som viktigast? Precis som att man prioriterar bort träning och att laga nyttig mat så skjuter man upp städning och projekt med att rensa ut och skapa ordning. Detta händer mig i flera perioder under året men då försöker jag göra något pyttelitet projekt varje dag. Det kan vara att bara ta bort saker från en liten hylla, dammtorka, och sedan ställa tillbaka. Så känns det som att man gör något som leder framåt i positiv riktning!
Ibland orkar jag inte göra så mycket men så vill jag ändå göra något litet. Så i helgen blev det en liten uppgift med att städa i skåpet med mina träningskläder. Det hade blivit helt stökigt och rufsigt. Tog ur alla plagg – rensade ut 2 stycken till skänkes – vek fint och lade tillbaka. Jag har också en hylla på ett annat ställe där jag lägger träningskläder som jag kan använda en gång till utan att tvätta. Ibland hinner eller orkar man inte så mycket, då känns det ändå bra att göra något pyttelitet projekt!
Önskar er god framgång i era projekt, stora som små!
Nu är vi redan ur startblocken för 2024 och det är hög tid att sätta sig ner och göra planer, drömma och fantisera om det nya året. Jag hoppas att även kunna planera in lite luft för oförutsedda händelser och äventyr. Hela tiden blir jag påmind om att detta behövs. Någon blir sjuk, värmesystemet i huset strejkar… och då är det skönt att ha en luftficka i schemat. Jag har en tendens att planera in för mycket så fort jag har en ledig stund över men det vill jag träna på att inte göra. Öva på att kasta mig i soffan och bara vara helt enkelt! 🙂
Rensa ut
I år har jag två stora projekt som jag önskar att genomföra. Jag tar ett djupt andetag när jag ska berätta det… det ena är loftet och det andra är min garderob.
Loftet:Detta är som ni redan känner till min akilleshäl. Men det är dags nu. I november fyllde jag 50 år och det enda jag önskade mig av barnen var att de ska hjälpa till att rensa och organisera på loftet. Och titta vad jag fick:
Sonen (som är 20 år) har gjort detta fina kortet med Diamond Painting. Vår vovve är en Yorkshire terrier så det passade extra bra! Jag blev helt överlycklig och faktiskt rörd. Äntligen ska det hända!
Min garderob:Jag håller hela tiden på med mina kläder men en gång per år tycker jag att det behövs en total genomgång, så det ska det bli i år. Hoppade över detta moment under 2023 så nu är det definitivt dags. Vet inte helt vilken strategi jag ska använda mig av men ser fram emot detta projekt.
Rutiner i vardagen
Jag håller på att laborera med rutiner och detta har hjälpt mig mycket i vardagen. Att ha fasta rutiner, även pyttesmå sådana, gör att jag får en ram runt vardagen som stöttar när det blir stressiga perioder. Mina listor med rutiner ändras allt eftersom jag provar mig fram men mina morgon- och kvällsrutiner har varit fasta en lång period nu. Dessa handlar om att dricka mer vatten, göra liten yoga, borsta vovvens tänder, vara ikapp med tvätten med flera rutiner. Jag har börjat använda en så kallad Habit Tracker för några av mina rutiner. I den kryssar jag av för varje dag vad jag gjort och det motiverar mig. Den Habit Tracker jag använder nu är med de rutiner jag behöver öva extra på.
Denna har jag gjort i programmet Canva (gratis på nätet)
Hälsa
I höstas var jag på en hälsoundersökning och mitt blodsocker är lite för högt. Inte så att det är diabetes men jag fick rådet att träna mer och äta mer grönsaker. Så ja, det får väl vara en sorts riktlinje tänker jag.
Året har ändå börjat bra tycker jag. Jag är igång med min pyttelilla morgonyoga, gym och tennis. I julklapp till mig själv köpte jag tre timmar personlig träning som jag ser fram emot att prova. Det har jag aldrig provat förut men nu var det ett erbjudande på gymmet att köpa tre timmar med rabatt. I höstas provade jag att jogga några gånger men sedan blev det för kallt och jag kom av mig, men hoppas kunna komma igång med det igen.
Projekt
Susanne och jag startar en ny omgång av kursen den 28 februari – ”Rensa ut och få ett hem i ordning” – på Studieförbundet Vuxenskolan i Malmö. Detta samarbete är så roligt och givande och jag ser fram emot att få hålla kursen även i vår.
Fortsätta med Marie Kondo-projektet tillsammans med min Clutter Buddy
Läsa mer om Mindfulness och hur man tränar på att fokusera bättre
Laga fasaden på huset (inte så roligt projekt…)
Resor
Oslo, Göteborg, Malaga, Tyskland
Så detta är mina planer för 2024! En månad har snart gått så jag får väl sätta fart. 🙂 Sen vet jag att det hela tiden kommer bollar in från sidan och då får man planera om, men det känns bra att ha några idéer att hålla sig i.
Igår bänkade jag mig framför TV-n med en kopp te och en kanelbulle. Det var dags för första avsnittet av den svensk-amerikanska serien “Den svenska konsten att döstäda”!
Psykologen Katarina, ordningskonsulten Ella och designern Johan har gett sig över till USA för att i åtta avsnitt hjälpa personer att döstäda och få ordning hemma. I det första avsnittet kommer de hem till sångerskan Suzi som är 75 år och som har levt ett liv fullt med fest och upptåg och har sparat många minnessaker.
Jag tycker att första avsnittet var bra – det var en blandning av allvar och humor. Det var lärorikt att se hur de tre jobbade. Om ett rum var överbelamrat så rekommenderade Ella att tömma det helt och sedan börja om på nytt. Sakerna delades in i kategorier innan de började fatta beslut. Hon använde gröna/gula/röda runda klistermärken för att markera vad som skulle behållas eller rensas ut. Vad som också var intressant var att Katarina uppmanade Suzi att skriva ner en framtidsplan. Istället för att leva för sina minnen och titta tillbaka så kunde hon skriva om vad hon ville göra i framtiden. Och Johan inredde hennes hem så stilfullt!
Mysigt med en ny serie nu när höstmörkret närmar sig!
Innan pandemin och nu kriget, har jag inte funderat så mycket på det här med prepping – alltså att bygga upp ett förråd hemma med material och livsmedel ifall det kommer en kris av något slag. Det var många som passade på att rensa hemma under pandemin och i tidningarna kunde man läsa att det var många som kom och lämnade saker på återvinningscentralerna och välgörenhetsorganisationerna. Det var såklart mycket bra, men för mig får jag erkänna att det låste sig en smula i det här med att rensa versus preppa. För mig som har varit sysselsatt med att rensa ut och haft fullt fokus på att få ett hem med färre saker, så blev det en slags krock i hjärnan när det gick upp för mig att vi samtidigt skulle behöva preppa. Några saker har vi alltid haft extra av hemma som första förband och kanske några konservburkar men det läge som är nu är helt annorlunda. Vi rekommenderas att lagra vatten som räcker i minst 3-5 dygn, hygienprodukter, varma kläder, mat och helst ha en alternativ värmekälla.
Det har upptagit mina tankar på hur jag skulle kunna lösa den här krocken så att jag kan både rensa och preppa som två parallella eller en gemensam process. För mig som har haft (och till viss del fortfarande har) väldigt svårt för att släppa taget om saker så har detta blivit en extra parameter att ta ställning till när jag står med mina saker och ska fatta beslut. Kanske är en extra stekpanna bra att ha om man ska laga mat över öppen eld? Om inte så kanske jag kan spara den och ge till en granne som är i behov när det väl händer? Och mina tre extra par vinterskor som jag inte använt på många år? Är det bra att spara dem? Tänk om det blir en jättekall vinter och vi inte har någon uppvärmning? Då kommer jag verkligen att ångra att jag gjorde mig av med dem.
Efter en tids funderande fram och tillbaka tycker jag att jag har landat i ett tankesätt där jag tänker på prepping som en mer separat del av vårt hem och våra saker. Vi har börjat lagra vatten och har köpt en del extra mat som pasta, makrill, olja och buljong, men vi har långt ifrån ett förråd som vi skulle klara oss på mer en än vecka. Jag blundar för att det tar plats och tänker istället på lagret med tacksamhet, att om det skulle hända något så har vi i alla fall något att gå på.
Vad gäller saker som husgeråd, kläder, skor, sängkläder med mera, så har jag kommit fram till att det kanske är så att denna parameter med prepping till och med gör det lättare att fatta beslut om vad som ska behållas? Jag tänker att de saker som kan vara mer rationella att behålla, men ändå i en lagom mängd, kan vara en utgångspunkt i ett prepping-förråd. Det gör mina beslut lättare när jag rensar ut saker som jag ändå inte använder eller inte på något sätt gör mig glad.
Jag gick igenom mina skor för ett tag sedan för att jag skulle skicka en påse till Sellpy och då hittade jag ett par högklackade skor som jag bara använt en gång på en fest för många år sedan. De var dyra och snygga men helt omöjliga att gå i – de gav 100% garanti att stuka foten för en som jag som inte är så van på höga klackar – men ändå har jag haft svårt att släppa taget om dem. Nu däremot så höll jag upp dem och granskade dem med nya ögon och ställde mig frågan; om vi befinner oss i en kris, vi är nedkylda, hungriga och kommer att behöva vandra till fots i flera dagar, kommer jag att sakna mina ljusbeiga högklackade skor då? Nej, troligtvis inte. De fick åka med i påsen till Sellpy. Ett par extra vinterskor är nog bättre att spara då.
Tycker du att det blir svårare eller lättare att rensa ut när du ska ta hänsyn till prepping?
