Idag börjar mitt klädköpstopp som jag tänker ska vara i 6 månader till 28 februari 2025. Ni som följt mig här vet att jag tidigare har kämpat med att vara shopaholic för kläder. Nu är jag fri från mitt köpberoende av kläder, men tycker ändå att det ger mig mening och glädje att pyssla med den har typen av utmaningar!
Innan jag provade att ha klädköpstopp försökte jag med flera olika metoder för att minska min klädkonsumtion. Jag provade att ha en månadsbudget, bara få köpa ett plagg per månad, ett plagg in – ett ut och en del andra varianter. Dessvärre fungerade inte någon av dessa metoder för mig, jag bara fuskade och hittade ursäkter… Men när jag provade att ha helt köpstopp för kläder så fungerade det. Kanske beror det på att jag har en ”allt-eller-inget-personlighet”?
De köpstopp jag tidigare klarat är:
4 månader (sen föll jag dit på en blus i ett skyltfönster )
1 år
1 år
I pauserna mellan köpstoppen har jag rensat, organiserat och uppdaterat min garderob med plagg/skor jag tycker att jag har behövt (inte ”villhöver”).
Mina syften med att ha klädköpstopp är också att jag vill leva mer hållbart och inte lägga så mycket pengar på kläder. Jag vill lära mig mer om hållbar klädkonsumtion som att handla second hand och lära känna hållbara klädesmärken/material.
Häng gärna på! Det är lättare att genomföra utmaningar tillsammans! Du klarar det!
Äntligen fredag! Har ni haft en fin vecka? Jag har funderat intensivt på om jag ska ha klädköpstopp eller inte och har kommit fram till en kompromiss som är rimlig för mig att klara nu – det är att ha klädköpstopp i 6 månader! 🤩👗👢👖
Jag hade tänkte ha 1 år som förra gången men har inventerat min garderob och inser att mina vår/sommarkläder är aningen slitna… så det blir lagom med 6 månader! Det är fram till och med februari. (Sen kan man ju alltid förlänga om man vill!)
Förra gången hade jag inga undantag men den här gången tänkte jag ha 3 undantag:
⭐️ Om jag börjar på en ny aktivitet/sport och behöver något till det. ⭐️ Om jag blir bjuden på en speciell fest som kräver en speciell outfit. ⭐️ Om jag upplever att jag behöver en ny regnjacka för min gamla fick jag faktiskt slänga nu, den var för sliten och fordret liksom smulade sig.
Är ni taggade på att vara med? 💗😍
Sätt dina egna regler och tidsperiod! Det ska vara roligt! Tänkte starta på söndag 1 september!
Häng gärna med i vår Facebook-grupp som heter ❤️KLÄDKÖPSTOPP❤️
Går du med i gruppen kan du också läsa inlägg från vårt förra klädköpstopp som varade i 1 år. Vi samtalar om syfte, regler och tankar kring varför och hur man kan genomföra ett klädköpstopp.
Vill du läsa om mina tidigare klädköpstopp här på bloggen så kika gärna under kategori Klädköpstopp!
Då ska vi se… nu har det gått snart 2,5 månad efter klädköpstoppet. Anledningen till att jag har skjutit lite på den här reflektionen är att det har gått sisådär. Både bra och dåligt kan jag berätta.
Men jag tar det från början:
Under klädköpstoppet lade jag mycket tid på att fundera på vad jag hade för verkliga behov av inköp. Inköp som jag planerade att göra när klädköpstoppet var över. Det var bland annat nya joggingskor, nya vinterskor, en tunn längre höstjacka, basplagg som toppar och nya jeans plus lite annat smått och gott. Det kändes mycket bra med denna genomtänkta lista på cirka 10 plagg/skor. Eftersom jag hade rensat ordentligt i garderoben under köpstoppet behövde jag också uppdatera med några nya plagg.
Eftersom jag tänkte att jag inte skulle behöva inhandla allt detta på ett bräde så skapade jag ett poängsystem där jag ville kombinera att jag behöver träna mer och som belöning får jag handla kläder. (Ett system som man kan använda till alla möjliga förändringar man vill göra.) Varje vecka skriver jag upp vad jag har tränat och får poäng, och när jag samlat ihop 20 poäng får jag köpa ett plagg/ett par skor (oavsett pris). Så långt låter det bra, eller hur? Men det gick inte så länge förrän jag började handla på kredit, det vill säga att jag köpte plagg/skor för poäng jag ännu inte tränat in. Detta tycker min familj är väldigt roligt och skojar med mig om att jag kan ta sms-lån hos dem. Nåja, jag tycker det är intressant att prova mig fram med olika system, så jag tar det inte så allvarligt.
Det som har hänt, och nu vill jag vara ärlig, är att jag har handlat 19 plagg/skor totalt. Det skulle innebära att jag behövde ha tränat in 19 X 20 poäng = 380 poäng. Mitt träningssaldo till dags datum är 66,3. Så ja, ett tydligt minus kan jag erkänna.
När jag har presenterat mitt poängsystem för familj och vänner har jag fått olika feed back. Genomgående åsikter är att poängsystemet är fel (att jag får för lite poäng när jag tränar) och att jag inte ska vara så hård mot mig själv med förbud. Min omgivning har hejat på mig under köpstoppet och de säger att jag har varit mycket duktig med det, så de tycker att det är okej att handla några plagg och skor nu.
Min slutsats är att jag kommer att fortsätta använda poängsystemet och se om jag kan komma ikapp. Jag vill också fundera på det här med förbud – är det rätt eller fel med helt förbud för olika saker man vill ändra? Eller ska man prova ut andra tankesätt? Så en uppföljning av detta blir det om några månader!
Hur har det gått för dig om du har haft klädköpstopp och börjat handla igen? Blir det en stor shopping i början och sedan lugnar det ner sig? Eller håller du dig till att bara köpa det du behöver?
När jag hade bestämt mig för att ha klädköpstopp så ville jag bygga en förstärkning mot alla de frestelser som jag misstänkte skulle komma längs vägen. Jag funderade mycket över detta men insåg att det är svårt att förbereda sig för alla olika situationer i förväg. Jag skrev ner några generella knep (7 st) innan jag startade mitt klädköpstopp men sedan har jag lagt till några specifika knep (8 st) för olika situationer som har uppstått.
Mina generella knep för att förebygga köpsuget:
Undvik att gå i affärer eller surfa på shoppingsidor på nätet. Detta är lättare sagt än gjort men försök ha det som utgångspunkt. För mig handlar det ofta om att jag följer med familjemedlemmar som ska köpa något och då utsätts jag samtidigt för frestelser att handla till mig själv.
Utmana dig till att hitta andra sysslor än att shoppa. Det kan vara att se på TV, fika med en vän, ta en promenad eller pyssla med något i hemmet. Skriv en lista på vad du tycker om att göra och titta på den när köpsuget slår till.
När du går ut på stan i olika ärenden kan du lämna vissa kreditkort och bonuskort hemma för att hjälpa dig själv att inte halka in i affärer och handla något onödigt. Har du stora problem att motstå köp kan du föra över bara den summa som du vet att du behöver den dagen, alternativt ha kontanter om det fungerar där du ska handla.
Om dina vänner föreslår att ni ska handla tillsammans så undvik helst det. När man handlar i grupp är det lätt att falla in i vännernas shopping och köpa saker man inte behöver. Föreslå att ni kan göra en annan aktivitet tillsammans istället.
Om du köper något så spara alltid kvittot och kolla reglerna för retur. Fundera noga över om du vill behålla plagget och vänta med att använda det innan du har helt bestämt dig. Lämna tillbaka det om du känner att du inte kommer att att använda det. Med detta knep så kan du ångra dina impulsköp!
Inventera din nuvarande garderob och fota eller lägg på minnet vad den innehåller. När du är ute i affärer och hittar något du vill köpa så kan du tänka att du säkert redan har något liknande hemma! Ofta har man en tendens att köpa liknande plagg som man redan har.
Tänk på att varje gång du avstår ett köp så hjälper du miljön, din plånbok och din kanske redan överfulla garderob.
Mina specifika knep för olika situationer:
När jag vill köpa något stannar jag upp och tänker på om det bara är kicken från själv köpet jag är ute efter eller om jag behöver plagget på riktigt. Jag visualiserar mig själv när jag kommer hem med plagget och frågar mig om kicken (eller lyckan) från köpet kommer att kvarstå. Antagligen inte. Istället ser jag hur jag kommer hem och hänger in plagget i garderoben och det försvinner i mängden.
Jag utgår från mitt verkliga behov och tänker intensivt på om jag behöver det jag nyss sett i affären eller på nätet. Oftast är det något som inte uppfyller mina verkliga behov och då kan jag släppa det.
När ett köpsug uppstår akut försöker jag ersätta det med att tänka på något annat roligt eller mysigt som jag kan göra senare under dagen eller veckan. Det kan vara ett TV-program jag längtar efter att titta på eller en tidning/bok jag inte läst ännu. På sikt kan även detta avta och jag behöver inte ersätta mitt köpsug med något, det bara försvinner.
Om jag har sett ett fint plagg i affären så undviker jag att känna på det. Kanske ser det jättemjukt och mysigt ut och har jag väl känt på det så ökar köpsuget! Så – se men inte röra!
Jag skriver upp på en lista i mobilen vad jag blivit sugen på att köpa och tar ett foto. På så vis kan jag tänka att jag kanske kan köpa det om några dagar om jag tror att jag behöver det. Ofta faller det snabbt i glömska! Detta har hjälpt mig mycket.
Det som också har hjälpt mig är att skissa på en slags framtida “drömgarderob”. I min drömgarderob är det lätt att kombinera outfits från ett antal plagg och skor som passar ihop vad gäller material och färg. Jag sparar bilder i Pinterest och min tanke är att när jag närmar mig den stil/stilar jag gillar så kommer det att bli lättare att se vilka plagg jag behöver komplettera med. Men eftersom jag inte är riktigt framme vid detta mål så tänker jag att jag inte vill handla något nytt innan jag vet vad det är som passar in i drömgarderoben.
Facebook-gruppen har hjälp mig jättemycket. När jag varit ute i affärer och köpsuget uppstår så tänker jag på gruppen och känner starkt att jag inte vill skriva i gruppen att jag köpt något. Jag tänker även på de diskussioner vi haft i gruppen om hur man kan tänka när köpsug uppstår. Här tänker jag att man även kan alliera sig med en vän som man kan sms-a/ringa vid behov och få stöd.
Jag har också tänkt mycket på målet i sig – att klara av ett års köpstopp – och visualiserar mig vid mållinjen och hur glad och nöjd jag kommer att vara när jag klarar det. Då vill jag inte göra mig själv besviken och misslyckas under vägen genom att köpa något jag inte alls behöver. (Hade jag verkligen behövt något hade det ändå varit okej att köpa det, men nu uppstod det inte ett sådant verkligt behov för mig det här året.) Jag försöker att vara peppande och snäll mot mig själv och påminna mig om att jag kan klara av att nå de mål jag sätter upp!
Har du några knep för att motstå köpsuget? Lämna gärna en kommentar! (För att komma till kommentarerna klicka på rubriken i inlägget och titta längst ner!)
När jag tittar tillbaka på klädköpstoppet så upplevde jag att det var besvärligt i början. Då skulle jag ställa om från att få lov att handla vad som helst till ingenting. Kanske är det typiskt för förbud – att när man inte får lov att göra något, då vill man extra mycket och blir nästan besatt!
Jag bestämde mig för att observera vad jag blev sugen på att köpa och antecknade det i mobilen. Det blev 9 stycken frestelser under året:
Ett par superflotta tennissskor. Dessa såg jag när jag var i en tennishall som jag inte brukar besöka och de hade en shop där. Jag blev jättesugen på dem! Men eftersom jag inte alls behövde nya skor så fick jag stå emot.
I sportaffären XXL hittade jag en skidjacka på rea. Väldigt fin och i mina favoritfärger. Dessutom på rea. Detta var en svår frestelse men jag klarade den. Jackan var dessutom lite för kort. (Jag har lång överkropp och har svårt att hitta överdelar som är långa nog.) I ett inlägg under köpstoppet berättar jag om den jackan.
På besök i Oslo hittade jag en stickad lurvig mjuk rosa polotröja. Det blev kärlek vid första ögonkastet. Jag kunde stå emot men nästa dag gick jag tillbaka till affären och hade bestämt mig för att köpa den – suget var så starkt! Men… när jag provade den så var den alldeles för kort och jag passade inte i färgen. Det kändes bra att det inte blev något köp!
I en HM-butik hängde det en ljusbrun stickad tröja med pärlor på. Så söt! Men nej, här började jag blir varm i kläderna och kunde snabbt stå emot suget. Tänkte att jag hittar säkert en liknande en annan gång.
På resa till Stockholm såg jag en underbar mössa och med matchande halsduk inne på Åhléns. På rea såklart men jag tvingade mig att inte ens känna med händerna på detta set.
På ett köpcentrum hittade jag en så mjuk och fluffig vit stickad tröja med pärlor på MQ. En enda kvar och i min storlek och på rea. Detta var en svår utmaning men jag lyckades gå ut ur affären utan att köpa den.
Jag var med en väninna i en Skechers-butik och där provade jag flera olika modeller och hittade två som jag gillade väldigt mycket. Jag kunde avstå där och då men tänkte att det blir nog ett köp så småningom!
Ett par coola slip-ins i leopardmönster på Shoes and Bags! 100 kr kostade de. Perfekta i storleken och mjuka och sköna. Men nej, de fick inte följa med hem.
Sista utmaningen var en blus i leopardmönster på New Yorker. Vid det här laget var jag nästan trött på att observera mina frestelser så jag ryckte mest på axlarna och tänkte ja ja, ännu en… och antecknade om den i mobilen. Och det var skönt att lämna affären utan att ta upp plånboken.
Det som också varit en utmaning är att vara på resa. Under klädköpstoppet har jag varit på resa till Ängelholm (jättemysig gågata här med charmiga butiker!), Hamburg, Oslo, Göteborg, Stockholm och Barcelona. Men jag kan säga att när jag väl kom in i det så kändes det bara skönt att slippa lägga tid av resorna till att leta efter kläder och skor!
När jag analyserar mina frestelser ovan så inser jag snabbt att alla har en sak gemensamt och det är att jag har gått i affärer tillsammans med andra personer som vill shoppa. Då oftast med min dotter, mamma och svägerska. Jag har inte gått så många gånger i affärer ensam under året, jag kan knappt minnas en enda gång. Så en slutsats är att om jag undviker att gå i affärer så möter jag inte frestelser heller.
Som sammanfattning kan jag säga att det enda verkliga behovet jag har upplevt under dessa tolv månaderna var ett par nya joggingskor. Men jag har tänkt att jag kan vänta med att köpa dem tills köpstoppet är över, och nu har jag precis köpt dem! Så de blev mitt första köp efter köpstoppet. Det blev ett par Skechers som jag provat den gången jag var med min väninnan i butiken, se frestelse nummer 7 ovan!
I detta inlägget hade jag även planerat att skriva om vad som hjälpt mig att motstå frestelserna under året men det får bli ett eget inlägg eftersom jag känner att detta blev så långt nu! Jag vill inte trötta ut er med en hel roman i varje inlägg!
(Bild av Porapak Apichodilok: https://www.pexels.com/sv-se/foto/tra-mode-kvinna-hand-346748/)
Då kan jag presentera mitt resultat! Det blev NOLL inköp under året! Inte ens en liten strumpa eller schal. Jag hade även handväskor/väskor med i mitt köpstopp och det har jag inte köpt någon heller. Jag har fått en blus i present och det var en överraskning från min svägerska när jag fyllde år. Hon tyckte synd om mig i mitt klädköpstopp :-). Den blusen har jag använt flitigt under året!
Frestelserna har funnits där längs vägkanten och viskat till mig att jag skulle bli extra lycklig om jag köpte den fina jackan eller tröjan på rean, men nej, jag har stått emot. Jag känner mig väldigt stolt över att jag har klarat det och jag har fått så många nya insikter om mitt eget beteende när det gäller klädkonsumtion. Jag upplever också att det här klädköpstoppet har gått lättare än mitt första år som var under perioden 1 juni 2018 till 31 maj 2019. Då hade jag förvisso undantag på underkläder och strumpor och om jag skulle behöva köpa något i en speciell situation som till en fest. Resultatet den gången blev att jag köpte några underkläder och strumpor (men hade klarat mig utan de inköpen!) och jag fick två tröjor i present. När jag jämför de här två åren så tycker jag att det verkar som att man kan träna upp sin förmåga till köpstopp. Man skapar en egen metod och ett eget sätt att tänka.
Mina primära syften med köpstoppet var att lära mig att kontrollera mitt shoppande och att lära mig att identifiera mina verkliga behov av kläder/skor/väskor. Inte bara gå på den tillfälliga känslan av att vilja köpa något nytt eller något slumpmässigt på impuls. Miljön har också varit ett viktigt syfte för mig, att helt enkelt shoppa mindre för att hjälpa till att skona miljön.
Det svåraste under det här köpstoppet var perioden januari-februari. Då fick jag en liten svacka på grund av mörkret och vädret. Jag kände ett starkt sug av att få åka till ett köpcenter och bara ”shoppa loss”! Gå i affärer och komma hem med flera nya plagg, packa upp dem och känna mig lite piffigare. Jag ville gå in i den känslan och fundera över vad det är som triggar mig. Det jag funderar på är att det kan inte vara en långsiktig lösning att shoppa bort sina känslor. När nästa mörka period kommer – ska man shoppa ännu mer då? Här tänker jag att jag vill bygga upp andra metoder för att må bra. Det kan vara träning, umgås med familj och vänner, se mysiga program på TV, gå på bio, baka, måla…. ja, det finns så många andra saker att syssla med än att shoppa!
Jag tycker att mina syften har uppfyllts och det har verkligen varit en lärorik process när jag reflekterar över det gångna året. Dock har jag en spontan reflektion som kommer till mig och det är att jag har sparat så mycket tid, stress och pengar under köpstoppet, även om dessa inte var mina primära mål. Tiden har blivit väldigt tydlig för mig, till exempel om jag inför något tillfälle känt att jag vanligtvis skulle rusat till närmaste köpcenter för att shoppa något ”nytt”, så har denna halva dagen av tid kunnat sparas och användas till något viktigare. Istället har jag fått tänka att jag får använda något av det jag redan har och detta har minskat min känsla av stress – kanske lite bakvänt men faktiskt har det känts så. Och sparkontot har definitivt mått bra av den här detoxen! I mitt nästa inlägg ska jag försöka räkna ut hur mycket jag har sparat under köpstoppet.
Tack för att ni kikar in på bloggen! Lämna gärna en kommentar genom att klicka på rubriken till inlägget. Jag är nyfiken på hur ni tänker kring shopping och kanske ni har tips på saker man kan sysselsätta sig med istället för att shoppa när suget sätter in?
Helt plötsligt så kom datumet 1 september och året med klädköpstopp är förbi! Det är svårt att begripa att ett helt år har gått sedan jag och några med mig bestämde oss för att ha klädköpstopp. På ett sätt har jag känt mig mer närvarande i tiden tack vare klädköpstoppet. Jag har stannat upp i de olika säsongerna och reflekterat och antecknat hur det har känts och vad jag har kommit fram till. Men det är nästan svårt att sammanfatta mina upplevelser då jag har haft så många tankar, frågor och insikter under året som gått, men jag ska göra ett försök!
Jag tänker dela upp min sammanfattning i tre inlägg här på bloggen:
Mitt resultat och mina reflektioner under köpstoppet. De anledningar jag hade till att ha klädköpstoppet – blev de som jag förväntat mig eller blev några annorlunda?
Vilka frestelser har jag haft under året och vad har jag kunnat upptäcka varit mitt verkliga behov? Vad har hjälpt mig för att motstå frestelser?
Hur jag kommer att köpa kläder efter 1 september? Ska jag handla helt fritt eller med några begränsningar?
Jag är väldigt nyfiken på hur det har gått för er som också har haft klädköpstopp så lämna gärna en kommentar! Du kommer till kommentarerna genom att klicka på rubriken i varje inlägg.
Nu är det bara en månad kvar av klädköpstoppet! På ett sätt längtar jag till det är över men en annan del av mig tycker att det är väldigt skönt och enkelt att ha klädköpstopp – att inte behöva leta efter nya kläder, prova och välja. Det frigör tid och energi att vara begränsad till det som hänger i garderoben. Vi var bjudna på ett gäng studentfester i början av juni och det första jag tänkte på var såklart: Vad ska jag ha på mig?! Vanligtvis hade jag nog kastat mig ut i affärerna och köpt något på impuls men nu fick jag bara komma tillbaka till att: Nej, jag får helt enkelt ta något som redan finns i garderoben. Jag hittade något ”gammalt” i garderoben och det gick bra. Jag fick till och med en kommentar från en person som tyckte att jag alltid hade så fina kläder! Det kändes roligt. Jag berättade för henne om köpstoppet och vi fick ett givande samtal. Hon hade själv dragit ner avsevärt på sina klädinköp med tanke på miljön och privatekonomin. Det har infunnit sig många intressanta samtal under det här året!
Under klädköpstoppet har jag skrivit en lista på kläder och skor som jag känt mig frestad att köpa. Jag ska visa listan här när köpstoppet är över, det kan ju komma fler frestelser! Det har också blivit en lista på plagg och skor som jag tycker att jag behöver och där kommer jag nog att välja att göra några inköp ganska så snart efter att köpstoppet är över.
Jag har redan nu bestämt mig för att ha fortsatt köpstopp på vissa kategorier av kläder som till exempel träningskläder. Behöver verkligen inte mer av det! Min tanke är att sedan stämma av då och då i samband med att jag går igenom min garderob, kanske inför varje ny säsong. Jag har även funderingar på att koppla ihop mina klädinköp med någon form av belöning… som att jag får köpa ett plagg/skor när jag tränat ett visst antal gånger eller gjort andra uppgifter. Men jag ska se om jag kan utveckla detta till något! 🙂
Resultatet hittills är att jag inte har handlat något alls, varken nytt eller begagnat. Det enda som jag just nu känner ett verkligt behov av är nya joggingskor… inte för att jag joggar mycket men jag har fått problem med artros i en tåled och då hade det varit fint med en annan typ av skor än de jag använder nu.
I september månad när klädköpstoppet är över kommer jag att skriva mer om mina reflektioner och hur jag ska tänka när jag får handla igen!
Dags för depåstopp och blåbärssoppa! Imorgon är hälften av klädköpstoppet förbi och det känns otroligt på många sätt. Dels för att tiden, trots den mörka vintern, har gått fort och dels för att jag har haft ett kännbart sug efter att köpa något nytt men har övervunnit det. Det känns väldigt bra just nu!
Januari och februari i år har varit de tuffaste månaderna hittills, och då tänker jag även på de klädköpstopp jag har haft tidigare. Det har varit två så mörka och ruskiga månader och min vana att handla något nytt ”bara för att pigga upp mig” har pockat på med full kraft. Jag har ändå känt mig övertygad i mitt beslut att inte köpa något men det har tagit en del energi att stå emot. Nu tänker jag att den stundande våren blir lättare. Det kan bli en behaglig känsla att få byta ut vinterkläderna mot vårkläderna, allt känns ljusare och lättare i garderoben.
Jag har samlat på mig några funderingar under det här halvåret. Tankar som jag fastnat i och inte hittar några bra svar på. Kanske är det bara mysterier som får förbli olösta?
Funderingar i halvlek:
Känslan att vilja ha något nytt
Jag har funderat mycket på varför jag får känslan av att vilja ha ett nytt klädesplagg. Att det piggar upp att köpa till exempel en ny blus eller ett par nya skor även när jag har 10 blusar och ett hemligt antal skor i garderoben redan? (Okej, jag har 45 par totalt, men då har jag räknat alla ner till minsta lilla innesko och flip flop.) Känslan av att vilja ha något nytt – är det något grundläggande hos människan eller är den förmedlad via konsumtionssamhället?
Variation
Jag vill inte ha samma kläder på mig varje dag. Nu har jag i och för sig oftast det eftersom jag mest är hemma, men annars då? Bara jag är hel och ren borde det inte spela någon roll om jag har samma kläder varje dag, eller kanske ett par outfits att variera med. Är det en rädsla för vad man tror att andra ska tycka? Eller är det jag själv som vill ha en variation? Precis som att man inte vill äta samma maträtt varje dag?
Lättare att rensa ut
Ett mysterium som jag uppmärksammat är att det känns lättare att rensa ut kläder under klädköpstoppet. Borde det inte vara tvärtom – att jag istället skulle vilja hamstra och behålla allt nu när jag inte får köpa något nytt? Under dessa månaderna har jag slimmat garderoben ytterligare genom att skicka fem påsar till Sellpy (blandat mina och barnens kläder och skor) och skänkt en del till Erikshjälpen. Det är märkligt men ju färre kläder som hänger i garderoben ju lättare är det att hitta något att ta på sig! Besluten blir färre så det är kanske därför?
Planer för min framtida garderob
Det jag lägger en del energi på är att inventera mitt framtida behov av kläder. Jag skriver en lista i mobilen på vad jag skulle vilja byta ut i min garderob och komplettera den med. Hittills har jag kommit fram till att jag skulle vilja hitta nya vinterskor och då prova mig fram noga tills jag hittar ett par som jag kommer att trivas med. Då kan jag rensa ut några andra vinterskor som inte passar så bra (köpta på rea och provade inte så noga). Ett par svarta pumps hade jag behövt i min garderob också som kan passa till det mesta. Men ännu har inga akuta verkliga behov dykt upp. Jag funderar även på vilken stil jag vill ha i min ”tidlösa drömgarderob” och gör en del samlingar i Pinterest. Just nu är det roligare att lägga tid på än att shoppa i verkligheten! Jag försöker även snappa upp namn på märken som är hållbart tillverkade och så har jag hittat några nya second hand-butiker. Kommer jag att kunna bli en medveten konsument eller kommer jag att hamna i gamla konsumtionsmönster igen?
Se över inköpsprocessen
När jag rensar ut så tänker jag tillbaka på hur inköpsprocessen sett ut för just det plagget eller de skorna. Ofta så kommer jag fram till att det varit ett impulsköp där jag inte provat ordentligt och att det har varit rea. (Ständigt denna bov i dramat – REAN!) Frågan som uppstår är varför har jag har haft så bråttom vid inköpet? När jag får handla kläder igen så kommer jag att vara mycket noga med inköpsprocessen.
Känner du igen dig i mina funderingar? Kanske du har svar på någon?
Förra veckan kunde ni läsa min recension om boken ”Klädfyllot – En shopaholic på avgiftning”. Jag fick kontakt med författaren själv, Karin Larsson, och hon erbjöd sig att skriva till oss här på bloggen om hur det gick efter hennes år med köpstopp. Så spännande och lärorikt! Jag är väldigt tacksam för att du ville dela detta med oss! Tack Karin! ❤︎
Karin Larsson, författare till Klädfyllot – En shopaholic på avgiftning
Jag minns fortfarande känslan av förväntan, trots att det redan har gått tre år. Det var nyår 2019 och jag hade gett mig själv ett löfte; under hela 2020 skulle jag inte shoppa några kläder eller skor. Min walk in closet bågnade och jag hade verkligen inget behov av fler plagg. I efterhand har jag lärt mig att det finns ett ord som heter ”villhöver”. Det var det tankesättet som hade präglat mitt shoppande under flera år. Behovet fanns inte, däremot begäret.
Det shoppingfria året blev en succé … eller nej, nu ljög jag. Shoppingen rullade på ungefär som vanligt, men med en känsla av stor förvåning. Men vänta nu, jag skulle ju sluta?! Vad hände här?! Det hela slutade i en fåtölj hos en psykolog, med insikter som trillade ner som mynt i en enarmad bandit i Las Vegas, och en betydligt större förståelse för hur svårt det kan vara att kämpa emot ett beroende. Plus en obehaglig inblick i hur skitig modeindustrin är, bokstavligt talat.
Tanken var att skriva en bok om hur enkelt det är att sluta shoppa. ”Titta på mig, så här lätt är det! Kan jag så kan du!” Men den där boken om varför vi konsumerar så mycket blev istället berättelsen om mitt shoppande. ”Varför köper jag så mycket kläder? Vad handlar detta om egentligen?” Känslan av förvåning blandades med ren skräck. Kunde jag inte sluta konsumera trots att jag ville?! Psykologen tröstade mig med att jag hade lagt ribban för högt. Istället för att ge mig själv ett totalt förbud, vilket jag ändå inte kunde följa, var det bättre att försöka hitta en balans. ”Du kommer ju behöva köpa kläder förr eller senare ändå, eller hur?”
Såhär med facit i hand kan jag se att 2020 gav mig den käftsmäll som jag så väl behövde. Utan det uppvaknandet hade jag antagligen suttit djupare fast i shoppingträsket och fortfarande jagat kickar på diverse nätsidor. Ett par månader in på året 2021 kände jag en tomhet som mest kan liknas vid en medelsvår depression. Jag var helt under isen och insåg att det berodde på att jag hade genomskådat mig själv. Att shoppa hjälpte inte längre, insikten att kickarna var kemiska och av övergående art drog in mig i ett existentiellt grubbleri. Jag shoppar, alltså finns jag, fungerade inte längre. Fanns det kanske hälsosammare sätt att lyfta och peppa sig?
Ofta får jag frågan hur det gick sedan. Slutade jag shoppa helt? Nja … då skulle jag ljuga igen om jag påstod det. Men sakta men säkert har jag ersatt shoppandet med annat. Att skriva har blivit ett mer avslappnande sätt att fly en vardag som inte alltid är så Instagramvänlig. Att sluta (eller i alla fall rejält dra ner på) konsumtionen och istället börja producera har varit som balsam för själen. Att hålla sin egen bok i handen ger en kick motsvarande hundratals plagg. Och på den vägen är det, antar jag. Jag skriver och rensar, skriver och rensar. Häromdagen bar jag iväg en stor kasse med kläder till second hand-butiken i stan. Förvånad såg jag hur butiksägaren ratade min Odd Molly-kofta. Den var helt enkelt inte trendig längre. Det blev en bitterljuv påminnelse om att modehjulen rullar på i lika snabb takt vare sig jag försöker hänga med eller inte.
De kläder jag köper idag är ofta second hand. Jag har sett tillräckligt många dokumentärer om fast fashion nu för att känna samma illamående som efter fast food. När jag köper något nytt är det plagg som jag har tittat på länge och verkligen funderat på hur bra de skulle passa in i övriga garderoben. Förutom sparade pengar, som kan läggas på upplevelser och buffertkontot, har jag fått några riktigt fina vänner som delar mitt intresse för att minska på konsumtionen. Om min bok kan öppna ögonen för fler och visa på hur galet det är med överkonsumtion, så var det värt allt slit med att skriva den.
Karin Larsson Speciallärare, författare och med ett numera avhängt svart bälte i shopping.
4 månader (sen föll jag dit på en blus i ett skyltfönster 
)
Du klarar det!
