Jag har reflekterat över att det är betydligt lättare att bära in nya saker i hemmet än att bära ut. För mig är det så, är det så för dig också?

Båda situationer innefattar ett beslut men det känns ofta lättare att bestämma sig för att köpa en sak eller ta emot en gåva, än att sedan rensa ut den. När saken väl är i hemmet så händer det något, jag vet inte riktigt vad, men som att man fäster sig vid den på något vis.

Därför är jag mycket noga nuförtiden med vad som får komma över tröskeln och in i mitt hem. Jag väger varje sak på guldvåg. Jag försöker se framför mig vilken funktion saken kommer att ha och var den ska ha sin egen plats. I detta beslut brukar jag tänka på allt arbete och tid jag har lagt ner genom åren på att rensa ut och skapa ordning. Detta vill jag inte förstöra genom att bygga upp en röra i hemmet igen genom att ta in saker som jag inte behöver.

Jag tror att beslutet att ta hem en ny sak är lättare att fatta ju billigare saken är, eller ibland helt gratis. Men även de saker som är billiga eller gratis bidrar till att bygga en röra i hemmet. Så även om något är billigt eller gratis är det bra att väga saken på guldvåg och fråga sig själv – ska den få komma över min tröskel och in i mitt hem? Är den värd att få bli en del av mitt hem?

Nu har jag ingen guldvåg, och säkert inte du heller, men man kan hålla saken i handen och känna efter om man vill ta med den hem eller inte. Tyckte bara att det lät fint och speciellt med en guldvåg för det är något man väger väldigt noga med!