De flesta har nog någon plats eller kategori av saker i hemmet som behöver röjas och rensas. Men den arbetsuppgiften har en tendens att hela tiden halka längst ner på ToDo-listan. De flesta andra uppgifter känns viktigare och det kommer hela tiden nya uppgifter som hamnar i toppen på listan. Samtidigt fortsätter man shoppa nya saker och trycka in de gamla längre in i förråden. Men till slut tar det stopp och sakerna behöver få tid att gås igenom.
När kommer man fram till den punkten att det är dags att prioritera att rensa ut? Att behöva lägga flera kvällar, helger och kanske sin semester, på den tråkiga uppgiften att rensa när man hellre vill välja att göra annat?
Jag tror att tidpunkten kommer när två komponenter sammanfaller:
- Insikten om att för många saker skapar problem i vardagen
- Fördelarna/Målen med att ha ett lättskött hem överväger
- Exempel på problem med för många saker i hemmet
- Svårt att hitta saker när man behöver dem.
- Städningen blir ett problem eftersom man måste plocka undan massor med saker innan man kan börja dammsuga.
- Man bjuder hem vänner allt mer sällan för att det är ett för stort jobb att städa innan.
- Familj och vänner klagar och man bli ovänner.
- Saker man köpt i onödan binder pengar och man får problem med ekonomin.
- Det samlas damm och ohyra bland sakerna.
- Hemmet kan bli osäkert med tanke på risk för att saker trillar ner, man snubblar på sakerna eller något börjar brinna.
2. Fördelarna/Målen överväger – listan på problemen ovan kan vändas och istället bli de mål man ser framför sig efter att ha rensat ut. Jag har beskrivit detta tidigare i min recension om boken “Buried in Treasures” men jag tar det här igen för jag tycker att det är så bra beskrivet i en enda liten bild:
En person börjar sin process först då fördelarna är större med att ha ett hem i ordning, än att hålla kvar vid sina saker och röra. Detta illustreras med en våg med två vågskålar. Den ena skålen innehåller vinster med att rensa ut, till exempel att kunna ta emot gäster, få ett säkrare hem, kunna städa lättare eller sälja saker och få ihop pengar. Den andra skålen innehåller orsaker/ursäkter till att hålla fast vid sina saker och därmed undvika det arbete och eventuella ångest det kan föra med sig att rensa ut. Först när vågskålen med fördelarna att rensa ut väger tyngre får personen insikt och motivation till att börja sin process. Den här bilden av vågskålarna tycker jag på något sätt säger allt! Det kan vara svårt att hitta drivkraften till att börja din process med att rensa ut men när du skapar mål och drömmar som blir viktigare än att hålla fast vid sakerna så går startskottet.
Vad får dig att prioritera att rensa ut och skapa ordning?
Relaterade inlägg:
Maria
Vi har gjort de stora rensningarna i samband med att vi renoverat och byggt nytt. Sedan försöker jag rensa vid säsongsskifte, t.ex. kläder och fritidsprylar eller årsskifte, t.ex. kontoret. Jag tänker också framöver rensa i samband med att jag avslutar något. Vi har i år beslutat oss för att sluta med en verksamhet på gården, och i samband med det så rensade jag de prylar som hörde till det. En del blir rensat när hyllan/lådan är full, eller bara när jag känner för det. Jag tycker det är kul och prioriterar att rensa och hålla ordning, så jag går ibland runt och letar rensningsprojekt…
Eva Maria
Det låter som en bra strategi att rensa löpande och hålla efter så att det inte byggs på med högar från gamla projekt. Jag kan ha svårt för att rensa ut sådant från oavslutade projekt även om jag vet att jag aldrig kommer att göra klart dem. Har dock blivit lite bättre på det! Men jag tror att om man rensar ut det gamla, som t ex en verksamhet, så gör man plats för nya idéer att ta plats i livet. Inte bara fysiskt utan mentalt också!
I perioder kan det verkligen klia i fingrarna och man vill rensa lite här och var! Även om jag kanske inte har tid så kommer jag på mig själv att fastna och slukas upp av något område att rensa! 🙂
Erika
Min största motivation är att hälsa på hos någon som har för mycket prylar eller väldigt rörigt 🙂
Jag har haft några sådana släktingar och när jag hälsat på dem vill jag bara hem och rensa.
Eva Maria
Ja, verkligen! Hihihi! 🙂 Det kan jag känna igen mig i! När jag är hemma hos någon med för mycket prylar så kan jag reagera ganska starkt känslomässigt. Först blir jag liksom låst i hjärnan och kanske lite tyst för jag måste ta in allt och få en slags uppfattning. Jag funderar även på varför det har blivit så stökigt. Speciellt om det är första gången jag kommer hem till någon. Sen kan fundera lite på om personen skulle vilja ha hjälp att röja, det liksom kliar i mina fingrar att plocka i sakerna och organisera dem! Men det kan vara känsligt såklart, bara om personen själv skulle säga typ – Å, kan du komma hit någon dag och hjälpa mig!
Det finns även den här inredningsstilen som kallas för Bohemian, Creative eller liknande. Där kan det vara massor med saker men samtidigt på ett organiserat sätt. Får man till det kan jag tycka att det är mysigt men hade nog själv inte trivts med det. Jag tänker praktiskt – oj, hur ska man damma alla de små prydnadsfigurerna längst upp på den hyllan!?
Tina
För mig har det nog allra mest varit den känsla av tyngd alla prylar till slut ger. Jag har många gånger känt det som om jag hållit på att drunkna i mina egna prylar och att inte kunna andas. Prylar tar så otroligt mycket energi i anspråk och med rensandet har jag varje gång känt mig flera kilo lättare. Att slippa oreda, fulla garderober, byrålådor och förråd är en sådan befrielse och har hela tiden varit en drivkraft. Jag har alltid varit en person som haft god ordning på ytan, men desto mer undangömt i utrymmen där man inte har kunnat se det. De har ändå påverkat.
Efter mina fem år av konsekvent rensande är behovet att rensa inte lika stort idag. Mer handlar det nu om saker som av olika anledningar inte längre används eller blivit uttjänt. Rensandet sker efterhand som det upptäcks att de inte längre fyller någon funktion i vårt liv eller helt enkelt gjort sitt.
Kram på Dig!
Eva Maria
Den känslan av tyngd var den som startade min process att rensa ut också. Det är lite svårt att förklara den känslan tycker jag. Men det är som att om det finns områden i hemmet med massor av blandade saker som bara ligger huller om buller, så känns det som ett batteri som ligger och drar energi men till ingen funktion. Är det stökigt har jag otroligt svårt att koncentrera mig. Det är som att alla intryck inte filtreras utan går rakt in och ska bearbetas. Jag har tänkt mycket på det för en del andra personer verkar inte alls uppleva detta utan kan leva helt oberörda med alla förråden och hemmet fullt. Eller så är de kanske berörda på något plan men inte kopplar ihop det med röran. (Våra två loft är fortfarande en mega-tyngd för mig men resten av familjen störs inte nämnvärt!)
Ja, det är en sådan befrielse att rensa ut! Nu får jag en större kick av att rensa ut än att köpa något nytt 🙂 Min bror brukar skoja om detta när det gäller honom och hans fru (som gillar att shoppa!), på helgen åker hon till köpcentrumet och han åker till Återvinningscentralen och lämnar saker (han vill rensa ut)!
Mitt behov avtar också i takt med att jag blir ”färdig” med rummen i huset. Det är en mycket positiv känsla när man går in i ett rum och man kan känna harmoni och att alla saker fyller en funktion och har en egen plats!
Kram och så fina höstbilder du lade ut på din blogg igår! / Eva Maria
Tina
Tusen Tack söta Du & En kram på det:)!!