Jag är egentligen en morgonmänniska även om det inte verkar så ibland. Men idag kom jag upp tidigt och gick ut till brevlådan och hämtade tidningen. En underbar morgon med sval luft och sol. Jag har funderat i omgångar på att sluta ha dagstidning men då får jag ju inte min lilla härliga väder-koll-tur till brevlådan varje morgon.

På senaste tiden har jag lagt märke till hur alla saker stjäl massa tid från mig. T ex saker man köpt men som går sönder när man kommer hem. Eftersom mitt klädköpstopp var över tänkte jag unna mig ett par nya jeans. De var inte billiga. Please heter de och har ett sött litet hjärta på bakfickan. När jag kom hem och provade dem trillade hjärtat av… Och nu infann sig ett dilemma. Alltså: Själva varumärket har trillat av – jag insåg att det var det jag hade betalat för. Byxorna är inte alls lika snygga utan det kvadratcentimeter stora varumärket. Byxorna i sig är det inget som helst fel på. Ändå kändes det som om det helt plötsligt inte gick att använda dem. Så nu ska jag åka tillbaka till affären och försöka byta dem mot ett nytt par. Då tar det lite tid.

Sen har vi studsmattan i trädgården. Studsmattan som har blivit lika obligatorisk som trädgårdsmöbler. Barnen älskar den och visst är det värt jobbet med att släpa fram den på våren, montera ihop den (tar en halv dag), hålla den i någorlunda skick under hoppsäsongen för att sedan till hösten rengöra den, montera isär den och sedan till sist förvara den i garaget med följden att vi inte får plats med bilen? För att inte tala om all tid som går åt till att passa barnen som vill hoppa tre fast regeln vi har är att man bara får hoppa två.

Nu har mannen och barnen börjat prata om att de vill köpa en pool… ett sådant blått hemskt plastmonster. Jag ryser i tysthet och ligger lågt i diskussionerna men lyssnar och kalkylerar tidsåtgången för att underhålla en sådan tingest. Och var i hela fridens namn ska vi förvara den under vintern? Eller kan man åka skridskor på den?

Trevlig helg! /Eva