Inspiration att rensa ut i ditt hem!

Kategori: Reportage Sida 2 av 5

Fem skräp om dagen!

Min väninna Eva har startat projektet ”Fem skräp om dagen”. Varje dag har hon som mål att plocka upp fem skräp och kasta i närmaste papperskorg, men oftast blir det fler än fem. Eva bor i Höör och pendlar till sitt arbete i Malmö. Tidigare i år började hon reflektera över hur skräpigt det var på många ställen längs hennes pendlingsväg. Först promenerar hon till tåget i Höör, åker tåg och sedan cyklar hon från stationen i Malmö till sin arbetsplats. Hon startade Facebook-sidan ”Fem skräp om dagen” och nästan varje dag lägger hon upp en bild på stället och skräpet hon plockat upp. När hon plockar skräp kommer hon i kontakt med andra som liksom hon vill att det ska bli renare i samhället. Det smittar av sig och fler börjar plocka skräp. Jag är imponerad – hon är en miljöhjälte!

Eva har startat “Fem skräp om dagen”

Eva har funderat mycket på orsakerna till varför vårt samhälle har blivit så skräpigt och ser att det krävs en beteendeförändring. Hon kontaktar kommuner, företag och individer för att nå ut till många i den här frågan. Men hon är inte ensam, det är många som observerat att det har blivit skräpigare. Nyligen har Sydnytt haft inslag om skräpet i Malmö och fler gör som Eva och hjälper till att plocka skräp. Alla vill egentligen ha rent omkring sig men ibland hinner kommunernas städpatruller inte med alla områden och då är det viktigt att vi alla hjälps åt och tar ansvar för att hålla rent.

Evas tips för en renare omgivning:

  • Ha en extra påse och en trädgårdshandske i fickan och plocka upp några skräp som du ser
  • Prata med dina barn och gör det till en rolig grej att plocka skräp
  • Planera en skräp-plockar-dag med dina grannar
På söndag den 28 april och lördag 18 maj ordnar Eva en skräp-plockar-dag i Höör!

Gilla gärna sidan ”Fem skräp om dagen” på Facebook och följ Evas arbete för en renare omgivning!

Eva och jag känner varandra genom att vi gick en starta-eget-kurs tillsammans för några år sedan. Hon har också varit min yoga-lärare och medverkat i min bok med en intervju om hur det gick till när hon sålde alla sina saker och reste till Indien för att studera yoga. Men det är en annan historia 🙂

Hundra händer – Uma Bazaar påverkar klädindustrin med mode

I butiken Uma Bazaar råder det ordning och reda samtidigt som det sprakar av färg. För den modemedvetna finns det mycket att välja på, både till festen och basgarderoben. Uma Bazaar har också blivit rekommenderad av franska Elle! Men Elisabeth som grundat och driver butiken, är egentligen inte alls intresserad av mode. Hennes mål är att påverka klädindustrin och bekämpa fattigdomen.

Uma Bazaar är en klädbutik som ligger vid sidan om Åhléns i Malmö. Klockan är 12 och butiken har just öppnat för dagen. Jag har varit här som kund några gånger tidigare och har alltid blivit så nyfiken på bakgrunden till den lilla butiken. Den här gången har jag kommit hit för att intervjua Elisabeth Gudmundson som startat och driver Uma Bazaar sedan 2005. När jag kliver in från kylan står Elisabeth och stryker. Det ångar om de nya kläderna som ska hängas upp.

Det är mysigt i butiken och kunderna letar sig in en efter en. De provar och får smakråd av Elisabeth under tiden som vi pratar och dricker en kopp te. Jag förstår snabbt att de ekologiska jeansen är populära. Jag frågar vilka regler Elisabeth har för att välja kläder till sin butik. Kläderna ska vara tillverkade med hänsyn till miljö och de som arbetar. Tillverkningskedjan ska vara transparent, det vill säga att kunden ska kunna få information om materialet och var plagget har tillverkats. Kläderna har passerat hennes nålsöga men den viktigaste regeln är att hon själv ska kunna bära plagget med gott samvete, då kan hon även sälja det i butiken. Kunderna som handlar här är ofta medvetna och väljer sina kläder med omsorg. De ska hålla länge och passa med det som redan finns hemma i garderoben.

Mellan kunderna passar Elisabeth på att stryka och hon håller upp en byxa och frågar mig: ”Vet du att den här byxan kanske har rörts av hundra händer?” Först förstår jag inte vad hon menar, men sen förklarar hon: ”Alla händer som först plockat bomullen, vävt tyget, sytt plagget och sedan via alla transporter.” Jag blir tyst för en stund och ser det framför mig, det känns nästan overkligt.

I början kunde det hända att kvaliteten på kläderna varierade, som exempel nämner Elisabeth det indiska kooperativet Creative Handicrafts. När hon ringde och påpekade att toppen och kjolen som skulle höra ihop inte hade samma färgton fick hon svaret: ”Men Elisabeth, spelar det så stor roll? Här har vi folk som svälter.” Hon skrattar när hon berättar det och såklart ger det perspektiv, men för att bygga en hållbar industri måste kläderna även kunna säljas. Idag sitter Creative Handicrafts i bra lokaler och kan erbjuda sina anställda rätt villkor. De är fairtrade-certifierade och 
producerar numera för brittiska People Tree som bara producerar i 
fairtrade-certifierade kooperativ. Och färgerna stämmer överens!

Uma Bazaar är en speciell butik och när jag går ut i kylan igen förstår jag varför jag varit så nyfiken. Kunderna kan klä sig väl och följa modet medan Elisabeth påverkar och utvecklar klädindustrin. Att driva en butik som säljer hållbart mode är hennes sätt att göra världen till en bättre plats.

  • Namn: Elisabeth Gudmundson
  • Yrke: Världsförändrare. Driver butiken Uma Bazaar.
    Har tidigare grundat gatutidningen Aluma och namnet på butiken Uma Bazaar kommer härifrån.
  • Brinner för: Bekämpa fattigdom – alla måste kunna leva på sin lön.
  • Gör helst en ledig dag: Den tillbringar jag med min son eller i hängmattan.

Elisabeths råd för att bli en medveten konsument:

  • Börja med att titta i din garderob och inventera de kläder du redan har. Kanske behöver du inte så mycket nytt?
  • Fundera över hur ditt liv är fördelat mellan arbete och fritid. Anpassa din garderob efter dina behov.
  • Gillar du inte att stryka så leta efter strykfria plagg!
  • Lär dig mer om de olika materialen. På Sveriges Konsumenters hemsida hittar du en bra materialskola som du kan använda som utgångspunkt. Och välj gärna ekologiskt och Fairtrade!

Sist men inte minst! När du ser ett plagg du vill ha – känn efter om du verkligen behöver det och om det kommer att ge dig glädje lång tid framöver!

Tack Elisabeth för det trevliga besöket i din butik!

Marie Kondo städar med glädje – ny serie på Netflix

Marie Kondo är den söta japanska kvinnan som blivit städgurun med hela världen. Kanske är hon en person som man antingen älskar eller hatar, lite som vår egen Ernst Kirchsteiger. Jag hör till dem som fallit för Marie Kondo och blev väldigt glad när nyheten kom att hon har en egen TV-serie på Netflix. Det känns som att öppna en pralinask när jag sätter mig i soffan för att titta på de åtta färgglada avsnitten.

Bilden är lånad från Netflix

Intresset för städning och organisering kom tidigt in i Marie Kondos liv. Marie städade överallt där hon såg att det var stökigt. Hemmet där hon växte upp blev snabbt välstädat tack vare henne och hon stannade gärna inne på rasterna och städade i klassrummet. Hon var bara 15 år när hon började se sitt intresse som ett möjligt yrke i framtiden. När hon fyllt 19 år startade hon sin konsultverksamhet med att hjälpa personer med att få ordning hemma. Idag är hon 34 år och har hunnit bli den stjärna som lyser starkast på himlen i städbranschen. Hon har givit ut flera böcker men de som är mest välkända är ”Konsten att städa” och ”Spark Joy”. Nyligen har hon spelat in TV-serien ”Konsten att städa – med Marie Kondo” som visas på Netflix.

I de åtta avsnitten får vi följa Marie och hennes assistent när de besöker olika hem som fastnat i röran och upplever stark stress. Hennes assistent är också hennes tolk. Marie kan en del engelska men ofta pratar hon japanska som hennes assistent översätter till engelska. I varje hem börjar hon sitt arbete med att ”hälsa på hemmet”. Detta gör hon genom att sätta sig ner på golvet och känna in hemmets själ. Då blundar alla och är tysta en stund. Efteråt har Marie fått en uppfattning om vad just det hemmet behöver hjälp med. Deras saker delas in i kategorier och de börjar alltid med kläderna.

Deltagarna i serien får lära sig Maries grundidé som är att inte välja det som ska rensas ut utan välja det man vill behålla. För att fatta dessa beslut så ska sakerna ”spark joy”, alltså ”gnistra glädje”. Då tar man upp en sak och håller den nära sig för att känna om den gnistrar av glädje eller inte. Om inte, kan man göra sig av med saken och då tackar man den för att den tjänstgjort en väl. 

Serien är mycket välplanerad och strukturerad. Varje avsnitt följer en mall men jag tycker ändå att hon lyckas skapa variation. Familjerna som medverkar har olika problem som Marie tar sig an att lösa. I det första avsnittet är det en familj med småbarn, i det tredje är det en änka och i det sista avsnittet är det två personer som ska flytta ihop. Jämfört med andra liknande serier som till exempel Buried Alive, Consumed och Storage Hoarders tycker jag att Marie Kondos serie är mer respektfull för deltagarna. Jag upplever inte att deltagarna blir uthängda på ett förödmjukande vis. Att Marie själv inte pratar engelska fullt ut i serien tycker jag inte upplevs som störande utan tvärtom charmigt och det ger en tydligare bild av den hon är och hennes kultur.

Jag som har ett stort intresse för ämnet städa och organisera har följt Marie och fördjupat mig i hennes böcker. I den första boken ”Konsten att städa” uppfattade jag Marie mer som en militant städgeneral, men i den senare boken ”Spark Joy” får hon en mer sympatisk framtoning. Hennes mjukare sida kommer även fram i denna nya TV-serie vilket jag ser som positivt. Möjligtvis kunde hon försöka att få fram mer bakgrund från deltagarna, hur de hamnat i sitt kaos med alla saker. Det hade varit intressant att få veta mer om det.

Jag har verkligen fastnat för den här serien! Jag rekommenderar den till alla som vill få inspiration till att komma igång och göra fint i sina hem. Marie Kondo vill hjälpa tittarna att skapa harmoni och lära sig att städning är en källa till glädje. Detta budskap lyckas hon verkligen att förmedla.

Källor:

Konsten att städa – med Marie Kondo (2019) Netflix
Kondo, Marie (2011) ”The life-changing magic of tidying” Vermilion
Kondo, Marie (2016) ”Spark Joy” Vermilion Wikipedia (2019) Marie Kondo

Byline: Eva Maria Karlander, februari 2019

Besök på söta bageri Leve!

Det finns några saker i livet som gör mig sådär sprakande lycklig. En av dem är bagerier. I min ungdom bakade jag alltid hemma, det var något som gjorde mig väldigt glad. När jag slutade gymnasiet tänkte jag bli bagare och jobbade ett år i ett litet bageri i Ängelholm. Jag älskade att komma dit tidigt på morgonen. Jag promenerade från min vindsvåning som jag hyrde i andra hand, genom den ännu mörka och sovande staden till det lilla bageriet. Det doftade alltid så gott och det var ljust och varmt, vilket passade mig som alltid är frusen. Sen hände det väl något längs vägen, jag blev inte bagare, jag läste till ekonom istället, hur nu det gick till. Men kärleken till bröd och bagerier har jag kvar och så fort jag får chansen sätter jag mig på ett café och bara njuter av atmosfären.

Så häromdagen fick jag den där sprakande upplevelsen igen. Det var sådan tur för mig för jag blev inbjuden av Karin till bageriet Leve i Malmö. Karin och jag började blogga ungefär samtidigt och lärde känna varandra genom bloggandet. Det är hennes son Martin som tillsammans med en vän startat det söta bageriet Leve. Direkt när jag kom in fick jag den där kontinentala känslan av att det är helt okej att fördriva dagarna sittande på ett café och filosofera över livets väsentligheter. Det blev inte sämre av att det fanns jättegoda bröd och alla möjliga små underverk att välja mellan, så att blodsockret kunde hålla sig på en jämn nivå. Det mesta är dessutom ekologiskt så då kan man unna sig med gott samvete. Eftersom det var ett tag sedan Karin och jag träffades blev vi sittande en lång stund. Karin har också haft en paus i bloggandet men har nu startat upp sin blogg Klimatglad igen, den ska bli spännande att följa. Utanför de immiga fönsterna var det regn och mörker men det gjorde ingenting, det plussade bara på vår mysfaktor tillsammans med semlor och varm choklad.

Sysav är med och effektiviserar textilåtervinningen!

Under hösten har jag gått en kurs i journalistik på Folkuniversitet, det har varit lärorikt och roligt. Vi har haft olika inlämningsuppgifter och en av dem har varit att göra en intervju om en nyhet i en kommun. Eftersom jag gillar Sysav och är intresserad av deras arbete med miljö och återvinning frågade jag om jag fick komma dit och träffa dem.

Nyheten som jag läst om är att Sysav medverkar i projektet SIPTex för att effektivisera textilåtervinningen, jättespännande! Det är ett projekt som pågår under ett år och ska vara klart nu i december.

Jag fick träffa Ann Nerlund som är miljöpedagog på Sysav. Jag lärde mig massor om textilåtervinning men jag fick även en rejäl boost på det personliga planet – ny inspiration att shoppa och återvinna smartare helt enkelt! Kanske ett nytt nyårslöfte?!

Ann Nerlund, miljöpedagog på Sysav.

Så här blev mitt reportage:

I Sverige är vi modemedvetna och vill gärna ha det senaste i garderoben. När vi tröttnar på våra textilier slänger vi dem, ofta i hushållssoporna. Här behöver vi bli smartare menar Ann Nerlund, miljöpedagog på Sysav AB. Just nu pågår SIPTex-projektet som ett led i att effektivisera textilåtervinningen.

Vi konsumerar 13 kg textilier per person och år. Det är främst kläder men även andra textilier som lakan och handdukar. Varje år slänger vi 10 kg varav bara 2 kg lämnas till återvinning. Idag lever vi inte längre efter devisen slit och släng, utan köp och släng. ”Fast fashion” är ett begrepp där produktion och konsumtion har ökat, både i hastighet och mängd. Shopping har blivit en fritidssysselsättning utan att egentligen fylla ett verkligt behov. Ann Nerlund arbetar som miljöpedagog på Sysav AB och vill att vi ska bli smartare både som konsumenter och återvinnare.

Ann berättar att vi har blivit bättre på att lämna de kläder vi tröttnat på till välgörenhet. Det är ett bra alternativ och fler personer får tillgång till kläder. Textilier som är trasiga och smutsiga har hittills haft väldigt låg återanvändning och hamnar oftast i hushållssoporna. Detta blir ett resursslöseri eftersom det har krävts stora resurser för att tillverka textilierna och att fibrerna sedan inte kan återanvändas. Det som sker idag är att textilier som inte kan användas igen återvinns på så vis att de klipps itu och blir till exempel stoppning i möbler. Intensiv forskning äger nu rum för att kunna ta till vara fibrerna mer effektivt. Sverige och Tyskland är de land i världen som ligger längst fram på det området.

Sysav AB är en av deltagarna i projektet SIPTex och vill att vi ska bli smartare när vi konsumerar och återvinner textilier. SIPTex är ett Vinnovaprojekt som löper under ett år och blir färdigt nu i december. Projektet är ett led i att bygga upp en mer effektiv sortering och återvinning av textilier. Textilier består av olika typer av fibrer från bland annat bomull, ull och syntet vilket kräver ett stort arbete med att sortera. För att kunna återvinna fibrerna i textilierna måste de först sorteras. Detta sker under projektet i en sorteringsanläggning i Avesta. I anläggningen finns en specifik maskin som via optiska sensorer känner av olika typer av fibrer och även färger. Maskinen är väldigt duktig på sitt jobb och kan ställas in på att sortera ut till exempel vita textilier av 100% bomull.

De återvinningsstationer som idag har insamling av textilier är Bunkeflo och Norra Hamnen. Där kan vi konsumenter lämna de textilier som vi tycker inte kan användas ett varv till.

Förklaringar:

Sysav AB: Sydskånes avfallsaktiebolag, ägs av 14 skånska kommuner

SIPTex: Svensk Innovationsplattform för Textilsortering, finansieras av Vinnova och är ett steg 2-projekt inom programmet Utmaningsdriven innovation. Det leds av IVL Svenska Miljöinstitutet och genomförs tillsammans med ett brett konsortium bestående av forskningsinstitut, myndigheter och aktörer från olika delar av värdekedjan för textil; Gina Tricot, H&M, Human Bridge, Malmö Stad, Stockholm Vatten, SYSAV, ReturTex, Swerea IVF, Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket.

Källor:

Intervju med Ann Nerlund, miljöpedagog på Sysav AB

www.sysav.se

www.ivl.se

Byline: Eva Maria Karlander

Sida 2 av 5

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén