Då kan jag presentera mitt resultat! Det blev NOLL inköp under året! Inte ens en liten strumpa eller schal. Jag hade även handväskor/väskor med i mitt köpstopp och det har jag inte köpt någon heller. Jag har fått en blus i present och det var en överraskning från min svägerska när jag fyllde år. Hon tyckte synd om mig i mitt klädköpstopp :-). Den blusen har jag använt flitigt under året!
Frestelserna har funnits där längs vägkanten och viskat till mig att jag skulle bli extra lycklig om jag köpte den fina jackan eller tröjan på rean, men nej, jag har stått emot. Jag känner mig väldigt stolt över att jag har klarat det och jag har fått så många nya insikter om mitt eget beteende när det gäller klädkonsumtion. Jag upplever också att det här klädköpstoppet har gått lättare än mitt första år som var under perioden 1 juni 2018 till 31 maj 2019. Då hade jag förvisso undantag på underkläder och strumpor och om jag skulle behöva köpa något i en speciell situation som till en fest. Resultatet den gången blev att jag köpte några underkläder och strumpor (men hade klarat mig utan de inköpen!) och jag fick två tröjor i present. När jag jämför de här två åren så tycker jag att det verkar som att man kan träna upp sin förmåga till köpstopp. Man skapar en egen metod och ett eget sätt att tänka.
Mina primära syften med köpstoppet var att lära mig att kontrollera mitt shoppande och att lära mig att identifiera mina verkliga behov av kläder/skor/väskor. Inte bara gå på den tillfälliga känslan av att vilja köpa något nytt eller något slumpmässigt på impuls. Miljön har också varit ett viktigt syfte för mig, att helt enkelt shoppa mindre för att hjälpa till att skona miljön.
Det svåraste under det här köpstoppet var perioden januari-februari. Då fick jag en liten svacka på grund av mörkret och vädret. Jag kände ett starkt sug av att få åka till ett köpcenter och bara ”shoppa loss”! Gå i affärer och komma hem med flera nya plagg, packa upp dem och känna mig lite piffigare. Jag ville gå in i den känslan och fundera över vad det är som triggar mig. Det jag funderar på är att det kan inte vara en långsiktig lösning att shoppa bort sina känslor. När nästa mörka period kommer – ska man shoppa ännu mer då? Här tänker jag att jag vill bygga upp andra metoder för att må bra. Det kan vara träning, umgås med familj och vänner, se mysiga program på TV, gå på bio, baka, måla…. ja, det finns så många andra saker att syssla med än att shoppa!
Jag tycker att mina syften har uppfyllts och det har verkligen varit en lärorik process när jag reflekterar över det gångna året. Dock har jag en spontan reflektion som kommer till mig och det är att jag har sparat så mycket tid, stress och pengar under köpstoppet, även om dessa inte var mina primära mål. Tiden har blivit väldigt tydlig för mig, till exempel om jag inför något tillfälle känt att jag vanligtvis skulle rusat till närmaste köpcenter för att shoppa något ”nytt”, så har denna halva dagen av tid kunnat sparas och användas till något viktigare. Istället har jag fått tänka att jag får använda något av det jag redan har och detta har minskat min känsla av stress – kanske lite bakvänt men faktiskt har det känts så. Och sparkontot har definitivt mått bra av den här detoxen! I mitt nästa inlägg ska jag försöka räkna ut hur mycket jag har sparat under köpstoppet.
Här kan ni läsa tidigare inlägg om 11 anledning till att ha klädköpstopp.
Tack för att ni kikar in på bloggen! Lämna gärna en kommentar genom att klicka på rubriken till inlägget. Jag är nyfiken på hur ni tänker kring shopping och kanske ni har tips på saker man kan sysselsätta sig med istället för att shoppa när suget sätter in?
Kramar Eva Maria
