Vi var ute och körde en sväng häromkvällen och hittade ett nytt konstverk på Strandbadens parkering i Falsterbo. Konstverket är tillverkat av de solstolar som lämnats kvar på stränderna i Vellinge kommun 2019. När jag stod framför konstverket fick jag ångest och det kom så många tankar kring hur vi behandlar vår planet, totalt respektlöst.
Konstnärinnan heter Jasmine Cederqvist och konstverket har titeln Badaren – Spår av mänsklighet.
På Myrornas hemsida kan man anmäla sig till två olika kurser Aktivera din garderob på 7 dagar och Lär dig handla second hand på 6 dagar. Kurserna är gratis och när man anmält sig får man ett mail om dagen med en lektion och en övning. Jag har gått båda kurserna under de två senaste veckorna och tycker att de var lärorika och inspirerande! Alltid skoj med ny input! 🙂
Den första kursen Aktivera din garderob på 7 dagar fick mig att tänka i nya banor kring de kläder jag redan har. ”Kom ihåg att din garderob är en skattkista” stod det i en av lektionerna. Det stämmer verkligen, ibland blir man bara trött på sina kläder men med lite tålamod kan man hitta nya kombinationer och utveckla sin stil. Jag fastnade för det här med att ”hitta sin egen stil” och har suttit och gjort olika kollage på Pinterest. Eftersom jag i praktiken har haft klädköpstopp i 1,5 år har jag nästan glömt vad jag brukade tycka om att shoppa. Det som hänger i garderoben börjar bli ganska slitet men jag vet heller inte vad jag ska köpa nytt, jag har liksom kommit av mig helt! Så därför var det kul att fundera på det här med stil och jag tänker att om man har en tydligare plan för sin stil förhindrar man impulsköp som man inte kommer att använda.
Den andra kursen Lär dig handla second hand på 6 dagar var rolig och lärorik för mig. Jag har handlat en del second hand men inte mycket. Det har varit mer om jag har råkat gå förbi en second hand butik och gått in och hittat något. Men jag har aldrig planerat att jag ska bli bra på att handla second hand men den här kursen gav mig motivation! Det är finns så många fördelar med att handla second hand; det är snällt mot miljön och plånboken, och jag tror att man kan våga variera sig mer när utbudet inte är så strömlinjeformat som i vanliga butiker.
Tack Myrorna för de fina kurserna!
Här kan du anmäla dig: Kurser hos Myrorna
Längst in i min garderob har jag en låda i vilken jag lägger saker som ska skänkas. Det är praktiskt att ha den där lådan och när jag hittar något hemma som jag vill skänka så lägger jag saken i lådan. Då får sakerna ligga till sig lite och jag kan ju ångra mig tills jag ska köra iväg med sakerna. Förra veckan hade jag ett ärende till Emporia (det stora köpcentret utanför Malmö). Kom på att då kan jag passa på att skänka saker till Myrorna som har butik där (en jättefin butik!). Det hade blivit några kläder och saker i lådan så jag packade dem i en påse och tog med. Och det enda som blev handlat var en bok, så det blev mer ut än in! Jag var nog ingen drömkonsument för Emporia den dagen 🙂
I slutet av sommarlovet såg jag något fladdra runt i vår klädkammare. Jag lokaliserade det lilla flygfäet och konstaterade att det nog var en typ av mal. Jag fick PANIK. Är det något jag inte vill ha i mina kläder så är det mal. Jag har läst skräckhistorier om dem, de lägger larver som äter upp kläderna. Jag är så förtjust i mina kläder och skulle bli väldigt ledsen om det hände. Så det var bara att riva ut allting och dammsuga och torka. Egentligen ska man tvätta alla kläder i 60 grader men eftersom vi inte hittade några fler spår av malar så gjorde vi inte det. Nu känns det bra igen och jag håller noga koll på om något obehörigt skulle ta sig in i klädkammaren igen.
Jag läste att mal tycker inte om doften av cederträ och att man kan placera ut olika typer av träbitar bland kläderna. Själv tycker jag att cederträ luktar jättegott! Jag googlade och hittade Jordklok som säljer saker av cederträ för garderoben. Så jag beställde några saker därifrån.
Detta beställde jag från Jordklok:
Och på Allas hittade jag en bra artikel som jag läste när jag misstänkte mal!
Är det någon av er som har erfarenhet av mal?
Jag har köpt mina första kläder efter klädköpstoppet! Det blev på Myrorna på Emporia! Jag åkte dit för att jag skulle lämna in en påse med smycken och annat smått som jag rensat ut och då passade jag på att titta på kläderna där. Myrorna på Emporia är en sådan fin butik och de som arbetar där skyltar så snyggt och hänger kläderna så det är lätt att hitta. Jag provade 9 plagg och köpte 3! Blev supernöjd och glad för mina nya kläder! Den rosa blusen är redan min favorit.
I söndags av någon anledning så haglade det in sms-reklam i mobilen. Pling – Lutz, pling – Akademibokhandeln, pling – Margaretha etc… funderar på om utskicken samkörs på något sätt. Där satt jag hemma hos min mamma och slappnade av med en kopp te och blev till slut så störd på dessa sms att jag bara avregistrerade alla. Förstår inte varför jag inte gjort det innan, nu när jag har klädköpstopp och allt. Men jag ska inte helt skylla på dessa företag, jag har själv registrerat mig hos dem vid något tillfälle och därför skickar de reklam. Skönt att man kan avregistrera i alla fall!
Dessa avregistrerade jag:
Lindex
HM
Akademibokhandeln
Intersport
Margaretha (en broderiklubb)
Jackan
Royal Design
Lutz
Apoteket Hjärtat
ICA
Pust! Så blir det lugnare i mobilen! Men man ska ändå få lite dåligt samvete när de skriver Tråkigt att du lämnar oss. 🙂
Ni som följt min blogg sedan tidigare vet att jag har kämpat med mitt klädköpsberoende. Mitt rekord med klädköpstopp har varit 4 månader och då led jag verkligen av svår abstinens. Nu har jag varit mer redo för att klara av ett längre köpstopp. Jag ville få kontroll över garderoben som bara svällde och kontroll över mitt sätt att shoppa. Dessutom var jag övertygad om att min garderob innehöll allt och lite till (mycket med prislapparna kvar) som jag skulle behöva under minst 1 år. Inför skidsäsongen brukar mina vänner låna kläder av mig eftersom jag har så många jackor och skidbyxor!
Jag bestämde att mitt köpstopp skulle starta 1 juni förra året, 2018. Jag hade någon månad på mig innan det startade och 31 maj var min sista dag att få shoppa. Den dagen gick jag in på Lindex och handlade för min bonuskupong som jag inte ville skulle frysa inne. Det blev att jag handlade några shorts och t-shirts inför sommaren (kupongen täckte inte allt!). Det kändes scary när jag gick ut från affären; nu var det sista gången på ett helt år som jag fick shoppa loss! Men istället för att känna mig moloken som jag förväntat mig kom en helt annan känsla till mig, känslan av befrielse! Det kändes jätteskönt! Så konstigt, inte alls vad jag förväntat mig! Kanske just utifrån att mitt shoppande varit ett beroende så kom denna känslan, att bli fri från något som tyngt och stressat mig.
Att jag skriver om detta först nu efter 8 månader beror mycket på att jag var orolig över att jag inte skulle klara det. Men nu vågar jag berätta om mitt mål när det bara är 4 månader kvar, för jag har stor förhoppning om att klara det. Och jag känner redan nu att efter 31 maj kommer jag att ha ett annat förhållningssätt till att shoppa kläder.
Inför köpstoppet skrev jag ner några regler och undantag:
Regler:
Inte köpa några nya kläder 1 juni 2018 till 31 maj 2019.
Undantag (ingen regel utan undantag!):
Underkläder & Strumpor
Motivering: De kan bli slitna och deprimerande under ett år. Känns inte så upplyftande när resåren spretar och underbyxorna hänger på trekvart. Linnen kan även räknas som underkläder (jag har alltid linne under kläderna, mest för att jag är så frusen av mig)
Kläder till en stor fest
Skulle jag bli bjuden på en stor fest under året, t ex ett bröllop, då får jag köpa kläder till det. Men först och främst titta om det finns något att fynda second hand. Jag funderar redan nu på att jag inte har så många skor som passar till fest, så det skulle kunna bli något jag behöver.
Sport & Fritid
Skulle jag börja på någon helt ny sport, t ex vindsurfing, och behöva en våtdräkt så får jag köpa det.
Bonuskuponger
Ramlar det in bonuskuponger som kommer från mitt tidigare shopping-missbruk så får jag använda dem! Känns dumt att låta dem frysa inne.
Jag har använt mig av några undantag… kommer att skriva mer om det i nästa inlägg!
See you soon!
Naturskyddsföreningen har skrivit en lathund på nätet om hur papper, snöre och annat kan återvinnas. Själv har jag alltid varit osäker på om paketpappret ska sorteras som kartong eller tidningspapper. Nu fick jag svar!
Julklappspappret – omslagspapper och wellpapp från paketen ska läggas i behållaren för pappersförpackningar, alltså inte i tidningsinsamlingen. Ta bort alla snören från papperet eftersom det stör återvinningen. Spara gärna det papper som kan återanvändas till nästa jul.
Julsnöret – lägg i soppåsen. Då kan de kan bli fjärrvärme och el. Det kanske inte är növändigt att slänga alla snören – julsnören går ofta att använda igen.
Frigoliten – återvinn genom att lägga i behållare för plastförpackningar.
Ljusslingan – lämna smålampor från luciakransen, julgransljus, ljusslingor, elljusstakar som smått el-avfall på återvinningscentralen. De innehåller ämnen som inte är så mysiga när de läcker ut i naturen.
Värmeljus – sedan mars 2015 ska varje kommun besluta om hur koppen från värmeljus ska hanteras. Kolla med kommunen eller med återvinningscentralen där du bor vad som gäller hos er. I de flesta kommuner ska både koppar och vekeshållare lämnas i behållaren för metallskrot på återvinningscentralen.
Nu finns det även Svanen-märkta värmeljus i handeln. Ljusen tillverkas av stearin och behållarna som är av glas återanvänds när ljuset brunnit ut.
Julgranen – lämnar du in på närmaste återvinningscentral eller i grovsoprummet. På sina håll ordnas även insamlingsställen.
Jeansen som nya igen!
Jag kan sy, och jag har en rätt så okej symaskin som jag fick när jag konfirmerade mig (vilket är rätt längesedan!). När något klädesplagg går sönder så lägger jag det i “att-laga-högen” i garderoben. Bara det att den där högen växer och något verkar aldrig bli lagat. Min dotter hade fått ett par fina Lee-jeans som hon använt flitigt och nu gick de sönder. För ett tag sedan fick jag ett tips om Repamera som är en sajt där man kan beställa lagning av kläder. Istället för att vänta på inspirationen att sätta sig vid symaskinen skickade jag dem till Repamera. På deras sajt beställer man vad man vill ha lagat och så får man en fraktpåse hem. Och det blev jättebra! Jag är nöjd! Det lilla skrädderiet finns i Malmö på Minc, så har man vägarna förbi där kan man lämna in kläderna istället för att skicka (så slipper man frakten). Det känns bra att laga sina favoritkläder! Så sparar man på sina egna resurser i form av tid och pengar, och på miljöns resurser!
Under hösten har jag gått en kurs i journalistik på Folkuniversitet, det har varit lärorikt och roligt. Vi har haft olika inlämningsuppgifter och en av dem har varit att göra en intervju om en nyhet i en kommun. Eftersom jag gillar Sysav och är intresserad av deras arbete med miljö och återvinning frågade jag om jag fick komma dit och träffa dem.
Nyheten som jag läst om är att Sysav medverkar i projektet SIPTex för att effektivisera textilåtervinningen, jättespännande! Det är ett projekt som pågår under ett år och ska vara klart nu i december.
Jag fick träffa Ann Nerlund som är miljöpedagog på Sysav. Jag lärde mig massor om textilåtervinning men jag fick även en rejäl boost på det personliga planet – ny inspiration att shoppa och återvinna smartare helt enkelt! Kanske ett nytt nyårslöfte?!
Ann Nerlund, miljöpedagog på Sysav.
Så här blev mitt reportage:
I Sverige är vi modemedvetna och vill gärna ha det senaste i garderoben. När vi tröttnar på våra textilier slänger vi dem, ofta i hushållssoporna. Här behöver vi bli smartare menar Ann Nerlund, miljöpedagog på Sysav AB. Just nu pågår SIPTex-projektet som ett led i att effektivisera textilåtervinningen.
Vi konsumerar 13 kg textilier per person och år. Det är främst kläder men även andra textilier som lakan och handdukar. Varje år slänger vi 10 kg varav bara 2 kg lämnas till återvinning. Idag lever vi inte längre efter devisen slit och släng, utan köp och släng. ”Fast fashion” är ett begrepp där produktion och konsumtion har ökat, både i hastighet och mängd. Shopping har blivit en fritidssysselsättning utan att egentligen fylla ett verkligt behov. Ann Nerlund arbetar som miljöpedagog på Sysav AB och vill att vi ska bli smartare både som konsumenter och återvinnare.
Ann berättar att vi har blivit bättre på att lämna de kläder vi tröttnat på till välgörenhet. Det är ett bra alternativ och fler personer får tillgång till kläder. Textilier som är trasiga och smutsiga har hittills haft väldigt låg återanvändning och hamnar oftast i hushållssoporna. Detta blir ett resursslöseri eftersom det har krävts stora resurser för att tillverka textilierna och att fibrerna sedan inte kan återanvändas. Det som sker idag är att textilier som inte kan användas igen återvinns på så vis att de klipps itu och blir till exempel stoppning i möbler. Intensiv forskning äger nu rum för att kunna ta till vara fibrerna mer effektivt. Sverige och Tyskland är de land i världen som ligger längst fram på det området.
Sysav AB är en av deltagarna i projektet SIPTex och vill att vi ska bli smartare när vi konsumerar och återvinner textilier. SIPTex är ett Vinnovaprojekt som löper under ett år och blir färdigt nu i december. Projektet är ett led i att bygga upp en mer effektiv sortering och återvinning av textilier. Textilier består av olika typer av fibrer från bland annat bomull, ull och syntet vilket kräver ett stort arbete med att sortera. För att kunna återvinna fibrerna i textilierna måste de först sorteras. Detta sker under projektet i en sorteringsanläggning i Avesta. I anläggningen finns en specifik maskin som via optiska sensorer känner av olika typer av fibrer och även färger. Maskinen är väldigt duktig på sitt jobb och kan ställas in på att sortera ut till exempel vita textilier av 100% bomull.
De återvinningsstationer som idag har insamling av textilier är Bunkeflo och Norra Hamnen. Där kan vi konsumenter lämna de textilier som vi tycker inte kan användas ett varv till.
Förklaringar:
Sysav AB: Sydskånes avfallsaktiebolag, ägs av 14 skånska kommuner
SIPTex: Svensk Innovationsplattform för Textilsortering, finansieras av Vinnova och är ett steg 2-projekt inom programmet Utmaningsdriven innovation. Det leds av IVL Svenska Miljöinstitutet och genomförs tillsammans med ett brett konsortium bestående av forskningsinstitut, myndigheter och aktörer från olika delar av värdekedjan för textil; Gina Tricot, H&M, Human Bridge, Malmö Stad, Stockholm Vatten, SYSAV, ReturTex, Swerea IVF, Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket.
Källor:
Intervju med Ann Nerlund, miljöpedagog på Sysav AB
Byline: Eva Maria Karlander
Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén