Inspiration att rensa ut i ditt hem!

Kategori: Hoarding

Boken om hoarding “Buried in Treasures”

Jag vill berätta om boken ”Buried in Treasures – Help for Compulsive Acquiring, Saving, and Hoarding” av David F. Tolin, Randy O. Frost och Gail Steketee. Översatt till svenska skulle det bli ungefär ”Begravd i Skatter – Hjälp för tvångsmässigt köpande, sparande och sjukligt samlande” men tyvärr finns inte boken på svenska. Det är en fantastisk bok tycker jag och nu har jag läst den två gånger.

De tre författarna tillhör de ledande forskarna i världen inom ämnet hoarding och behandling av hoarding. De har alla doktorerat och är professorer i sina respektive ämnen; David F. Tolin inom psykiatri, Randy O. Frost inom psykologi och Gail Steketee inom socialt arbete. Med tanke på detta funderade jag på om boken skulle vara svår att ta sig igenom men helt tvärtom tycker jag – den är skriven på ett lätt språk (även om du inte är jätteduktig på engelska) och den har en mycket ödmjuk ton som genomsyrar hela boken. Målgruppen för boken är de som lider av hoarding, deras anhöriga och de som arbetar med klienter som lider av hoarding.

Författarna själva säger:
”Boken är en karta och du är chauffören. Att få kontroll över ditt samlande kommer att bli ett hårt arbete. De har aldrig träffat någon som upplevt denna process enkel. Många vill slänga ut boken genom fönstret!”

Målet med processen är att förändra sättet du ser på saker och hur du fattar beslut. Boken innehåller en steg-för-steg-plan att ta kontroll över ditt tänkande, känslor och beteende. Den innehåller även fakta om vad hoarding innebär och ger en stor förståelse för hur olika personer fastnar i hoarding och inte kommer ur det. Ett kapitel handlar om hur du kan minska ditt köptvång, vilket ofta går hand i hand med hoarding. Här finns tips om regler du kan sätta upp för dig själv och ett kort med frågor som du kan kopiera och ha med dig när du går i affärer. Författarna menar att ju mer kunskap och förståelse du har för hoarding, ju bättre kan du bli på att kontrollera din hoarding. I boken finns tester med frågor som kan ge svar på vilken grad av hoarding du har, från mild till allvarlig. I slutet av boken finns även samma tester för att följa upp processen och se om det har blivit en förbättring.

Parallellt i boken får du lära känna två personer, Helen och Bill. De lider båda av hoarding men på olika sätt. De är påhittade personer men har de problem som författarna möter hos sina klienter. Helen och Bill blir exempel på de olika teorier och moment som beskrivs i boken och då blir det lättare att förstå hur det kan fungera i praktiken.

Orsakerna till varför du fastnar och inte kommer igång med att rensa ut kategoriseras i fem stycken ”The Bad Guys” men till hjälp finns det sex stycken ”The Good Guys” som är tankesätt och strategier för att komma loss. En av dessa ”The Bad Guys” är att du luras att tänka med för kort tidsperspektiv. Det känns bäst just här och nu att inte ta tag i röran. Men en av ”The Good Guys” är att istället sätta upp långsiktiga mål och hålla ögonen på dem. Då är det lättare att göra den ansträngning som krävs.

En övning i boken är att formulera sina egna långsiktiga mål med vad som kan blir bättre om du rensar ut och får mer ordning i ditt hem. Dessa mål ska du sikta på i stunder när det känns jobbigt att rensa ut. I boken säger de ”Keep your eyes on the prize!” för att beskriva detta. En person börjar sin process först då fördelarna är större med att ha ett hem i ordning, än att hålla kvar vid sina saker och röra. Detta illustreras med en våg med två vågskålar. Den ena skålen innehåller vinster med att rensa ut, till exempel att kunna ta emot gäster, få ett säkrare hem, kunna städa lättare eller sälja saker och få ihop pengar. Den andra skålen innehåller orsaker/ursäkter till att hålla fast vid sina saker och därmed undvika det arbete och eventuella ångest det kan föra med sig att rensa ut. Först när vågskålen med fördelarna att rensa ut väger tyngre får personen insikt och motivation till att börja sin process. Den här bilden av vågskålarna tycker jag på något sätt säger allt! Det kan vara svårt att hitta drivkraften till att börja din process med att rensa ut men när du skapar mål och drömmar som blir viktigare än att hålla fast vid sakerna så går startskottet.

Något som är uppmuntrande är att rensa ut och hålla ordning är en färdighet som alla kan träna upp. Det är som en muskel och precis som du tränar dina muskler för att blir starkare kan du träna upp din färdighet i att rensa ut. Har du svårt att komma igång på grund av olika orsaker eller att du helt enkelt har generellt svårt att koncentrera dig, så börja med 10 minuter om dagen. Börja med områden som du själv tycker är lätta, till exempel om du tycker att köket är lättare så börja med det. Träna 10 minuter om dagen tills du känner att du kan gå vidare till 20 minuter och så vidare. När du kommit upp i längre stunder är du redo för svårare områden.

När jag har läst den här boken så har jag läst den långsamt och antecknat mycket vid sidan av. Jag har reflekterat över vad jag kan använda mig av i min egen process och jag har fått mycket inspiration av den här boken till att fortsätta mot mina långsiktiga mål. Så jag vill varmt rekommendera den till alla som på något sätt berörs av det här ämnet. Om du inte kan läsa på engelska kanske du kan be en vän att läsa den högt för dig i omgångar och översätta. Om du köper boken så tänk på att det ska vara den andra upplagan (second edition) eftersom den är omarbetad och innehåller fler avsnitt. Du kan köpa den som vanlig bok eller e-bok. Jag skriver inte detta som någon reklam, jag har ingen kontakt med författarna, utan jag vill bara rekommendera den för att jag tycker den är så givande. På till exempel Bokus hittar du den här:
https://www.bokus.com/bok/9780199329250/buried-in-treasures/

Nästa inlägg om hoarding kommer att handla om mina egna långsiktiga mål efter att ha gjort övningen i boken.

Kram Eva Maria

Vad är hoarding?

En av mina planer inför 2021 var att läsa och lära mig mer om begreppet hoarding (på svenska kallat patologiskt eller sjukligt samlande). Jag har läst en del om det tidigare och sett på de olika TV-program som finns om hoarders. Till min bok ”Rensa ut & Lev lättare – en smart guide till ordning hemma” fick jag chansen att intervjua Volen Ivanov som är legitimerad psykolog och arbetar med klienter som har problem med hoarding. Han forskar även i  ämnet och utvärderar olika behandlingsmetoder. I boken delar han med sig av sina råd till de som själva har problem eller till de som är anhöriga. Jag är mycket tacksam för hans medverkan.

När jag började rensa ut så tänkte jag inte så mycket på att jag hade svårt för att göra mig av med saker. Framför allt så tänkte jag att alla hade samma svårighet. Men jag förstod efter ett tag att jag behövde längre tid än andra på mig att fatta beslut om varje sak och jag blev dessutom väldigt trött av processen. Därför så gav jag mig själv massor av tid till min utrensning, delade upp det i små projekt och återhämtade mig mellan varven. Det gick med myrsteg framåt och när någon kom hem till oss och påpekade att det var stökigt blev jag väldigt ledsen inuti. Jag visste själv att jag gjorde framsteg även om det gick långsamt. I kombination med att jag shoppat för mycket så blev det en extra utmaning för mig att samtidigt införa perioder av köpstopp, vilket var helt nödvändigt för processen. Jag vill inte kalla mig själv för hoarder, men absolut har jag en mild grad av det. När jag läser om hoarding och olika sätt att bli fri från det, så känner jag igen mig och den informationen hjälper mig. Så för mig känns det okej att kalla mig för ”recovering hoarder” (en hoarder som tillfrisknar). Jag hittade det uttrycket i en artikel jag läste och kände att den titeln passar mig (se nedan under Källor).

Att lida av hoarding är belagt med skam och tabu, speciellt i kontrasten med alla perfekta hem som visas upp i sociala media, i tidningar och på TV. Personen som är drabbad bjuder kanske aldrig hem någon till sitt hem och på så vis är det ingen som känner till personens problem. Ibland upptäcks det först när någon måste besöka personen, såsom släktingar eller sjukvårdspersonal. Tidigare ingick hoarding i den diagnos som kallas OCD (obsessive compulsive disorder, på svenska kallat tvångssyndrom), men sedan 2013 är det en egen diagnos. Anledningen till att det fick en egen diagnos var att hoarding inte helt passade in under OCD och behandlingarna för hoarding behövde utvecklas. Man kan vara en hoarder av olika grad från mild till allvarlig. Hos en person med graden allvarlig hoarding slammar hemmet igen och det kan till och med utgöra en fara för personen – saker kan trilla ner, ta eld eller så kan det utvecklas ohyra.

För att beskriva hoarding i praktiken kan det vara lättare att förstå när man använder de engelska orden ”collector” och ”hoarder”. På svenska har vi inte riktigt några bra ord för att skilja på dessa olika sätt att samla på, vi säger bara samla i ett ord.

En ”collector” kan vara en person som samlar på till exempel frimärken, handväskor, äggkoppar – det vill säga att samlingen har ett specifikt tema och en röd tråd. Personen har ordning på sin samling, är glad och stolt över den och visar gärna upp den för andra. Ofta har barn en period när de samlar på något, till exempel fotbollskort, men vissa behåller sitt intresse för att samla även som vuxna.

En ”hoarder” däremot har ingen ordning eller struktur på sitt samlande. Det kan vara allt möjligt huller om buller. Saker som kan vara ”bra att ha” eller saker som de är starkt känslomässigt fästa vid utan att det egentligen finns en motiverad anledning. Sakernas ekonomiska värde i sig behöver inte ha någon betydelse. Tanken på att göra sig av med sakerna skapar ångest. En hoarder kan även samla på djur, då kallas de ”animal hoarder”. Då har de ofta inte utrymme eller resurser att ta hand om alla djur på ett bra sätt vilket kan leda till att djuren får lida.

Det kan vara så många som 2-6% av befolkningen som lider av hoarding. Det syns som ett problem främst i västvärlden eftersom vi har ekonomiska möjligheter och närhet till konsumtion. Eftersom de som lider av hoarding helst inte släpper in någon i sitt hem finns det ett mörkertal. Man vet ännu inte helt varför vissa drabbas av hoarding. En del av orsaken till att någon blir en hoarder kan vara genetisk. Vi har som människor sett ur ett evolutionärt perspektiv vunnit på att samla på mat och material för att överleva. I vårt moderna samhälle kan orsakerna också finnas i vår uppväxt eller om vi har varit med om någon form av trauma. Att hålla fast vid saker kan ge oss en trygghet när världen runt omkring förändras eller är orolig. En del av de som drabbas av hoarding kan ha andra diagnoser också, till exempel ADHD. I vissa av de TV-program som visas om hoarders förbises ofta personernas bakgrund och orsakerna till deras problem. Istället kan de framställas som lata och odugliga vilket jag tycker är ledsamt. Jag tror att bilden hade blivit en annan om de berättat mer om deras bakgrund och eventuella trauman.

I nästa inlägg om hoarding kommer jag att berätta om boken ”Buried in Treasures – Help for Compulsive Acquiring, Saving, and Hoarding” av David F. Tolin, Randy O. Frost och Gail Steketee. (Översatt till svenska skulle det bli ungefär ”Begravd i Skatter – Hjälp för tvångsmässigt köpande, sparande och sjukligt samlande” men tyvärr finns inte boken på svenska.) Det är en fantastisk bok tycker jag och nu har jag läst den två gånger.

Källor, och om du vill fördjupa dig:

Sida 2 av 2

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén