Inspiration att rensa ut i ditt hem!

Kategori: Hoarding Sida 2 av 5

Är du redo att fatta beslut?

Foto av Miguel Á. Padriñán / pexels.com

I din process med att sortera och rensa ut så går du igenom sakerna i ditt hem. Du har kanske även saker på annat håll som du vill ta med i processen – saker i förråd, hemma hos dina föräldrar eller saker som du samlat på din arbetsplats. När du bestämmer dig för att genomföra processen bestämmer du dig också för att fatta många stora och små beslut. Varje sak behöver ett beslut för att du ska kunna komma vidare i din process. Varje liten eller stor sak som du håller i din hand kräver att du fattar ett beslut – behålla eller inte behålla.

Ibland hakar beslutsfattandet upp sig. Det kan vara om en sak som du egentligen inte behöver behålla men som är svår att släppa taget om. Då är den saken inte beslutsmogen ännu. Lägg saken åt sidan ett tag och låt beslutet mogna i bakhuvudet. När du är redo kommer beslutet till dig. Antingen kommer du fram till att du verkligen vill behålla saken eller att du kan släppa taget. Beslutsfattandet går långsamt men detta ”system” gör att du inte stressar fram beslut som du sedan ångrar. Just oron för att ångra sig är ett hinder i sig för att rensa ut överhuvudtaget. Men tänk på att ju längre in i processen du kommer så ökar hastigheten på ditt beslutsfattande, du tränar dig helt enkelt i att fatta beslut som känns rätt för dig.

Det är inget misslyckande att ha fattat flest beslut om att behålla saker. Du har ändå gjort din process och de saker som är kvar har du värderat till att du vill behålla. Efter ett tag kan du göra processen igen och då kan du kanske släppa taget om fler saker. (Jag kallar det för Osthyvelmetoden.)

I processen med att sortera och rensa ut kan du känna dig jättetrött och ibland uppgiven. Varje beslut tar kraft. Det är ansträngande för hjärnan att ta ställning till alla parametrar och känslor som är förbundna med sakerna. Så absolut behöver du pausa mellan varven och återhämta dig. När du är klar och tittar på resultatet och den nya ordningen så märker du att du får ny energi. Det är svårt att förklara hur det går till, men det känns som att något lossnar och luften blir lättare att andas. Du blir redo för att gå vidare i livet och fylla det med nya upplevelser! Nästan magiskt, eller hur?

I mitt nästa inlägg kommer jag berätta om mina frågor som jag ställer till mig själv när jag rensar ut! Kram Eva Maria

Tillit till processen

Ha tillit – processen pågår!

Det är en process att gå igenom hemmet och fatta beslut om varje liten sak. Processen kan ta lång tid och i perioder kan det kännas jobbigt och hopplöst – kommer du någonsin att bli klar?

När du går igenom ditt hem och fattar beslut om varje sak så händer det något inuti dig. Du lär dig efter hand en metod och ett sätt att tänka som passar just dig. Efter ett tag har du fått en ny kunskap och den kan du använda framåt i processen. Därför är det bra att börja med de lättare sakerna för att träna upp din rensa ut-muskel och sedan gå på de svårare kategorierna. Vad som är lätta och svåra kategorier bestämmer du själv.

I perioder när du rensar kan hemmet bli ännu stökigare för att du behöver ta fram många saker och gå igenom dem. Det kan ta lång tid och under den tiden känns hemmet mer stökigt än innan du började. Men håll ut, för det blir bättre när du är klar, ur kaos skapas ordning. Det gäller att ha tålamod och tillit till processen som du och dina saker går igenom. Ibland går det fort och ibland långsamt, mycket beror på energi och dagsform. Känner du att det står stilla en dag och din förmåga att fatta beslut har tagit semester, ja, då får du bara vänta ett par dagar – den kommer igen.

Under tiden när du tappar motivationen kan du läsa tidningar, böcker och bloggar/sociala media med fina bilder som inspirerar dig. Gå tillbaka till dina mål och påminn dig om dem.

Lita till processen som lever sitt eget liv.

Samlarkraft – en studie för dig med samlarsyndrom

(Text lånad från samlarsyndrom.se)

Vid Karolinska Institutet pågår just nu en studie för att utvärdera en ny kombinationsbehandling för personer med samlarsyndrom. Du som misstänker att du har diagnosen samlarsyndrom (på engelska kallad hoarding disorder) är välkommen att söka. Det är två psykologer som är ansvariga för studien, Sofia Jägholm och Volen Ivanov. Ni som har läst min bok känner nog igen Volens namn, han medverkar med en intervju i boken där han berättar om hoarding och hur man kan hjälpa personer som lider av det.

Information om studien (text från samlarsyndrom.se):

Vid Karolinska Institutet, Region Stockholm och Stockholms stad genomförs just nu en studie där vi testar att kombinera kognitiv beteendeterapi i grupp med hembesök för att se om den kombinerade interventionen kan hjälpa personer med samlarsyndrom. För att delta måste du vara minst 18 år och bo i Stockholms kommun*. Behandlingen sker i grupp på Huddinge sjukhus och i ditt hem.

*Står även på sidan att det kan vara kranskommuner som beviljar insatser via Stockholms stad.

Schema över hur studien går till. (Bild lånad från samlarsyndrom.se)

Vill du läsa mer om studien eller om du vill anmäla dig så gör du det på:

samlarsyndrom.se

Visuellt brus – oväsen för ögonen och hjärnan

Jag blev överraskad häromdagen när jag hittade ett nytt begrepp som gav ord till det jag själv ofta upplever – nämligen ”visuellt brus”. Det var när jag tittade på ett avsnitt av serien ”The hoarder next door” på Youtube där psykoterapeuten Stelios Kiosses berättade för sin klient att ”visual noise” är något som kan skapa stress och svårigheter att koncentrera sig. Den svenska vedertagna översättningen verkar vara ”visuellt brus”.

Precis det kan jag uppleva när jag sitter i ett rum fullt med saker och röra. Det blir som ett ljud fast för ögonen. Jag har svårt att sänka eller stänga av ljudet och hjärnan vill hela tiden bearbeta intryck. När jag har stökat till det i mitt arbetsrum (ja, det är oftast jag som stökar till!) eller mitt skrivbord är rörigt så har jag svårt att sätta mig ner och koncentrera mig på mina arbetsuppgifter. Speciellt när jag är stressad, då har jag svårt att klara av att det är stökigt. Men det blir motsägelsefullt eftersom jag samtidigt är en person som tidigare har haft väldigt svårt att hålla ordning och i vissa perioder faller jag tillbaka till det. Då blir jag dubbelt stressad – dels av att jag inte klarar av att hålla ordning plus att det visuella bruset stressar mig. Jag tänker på skillnaden i upplevelsen när jag går in i ett stökigt rum eller i ett städat rum. Det påverkar min sinnesstämning. Det behöver inte alls vara minimalistiskt, bara att det är ordning och städat, så känns allt bättre.

Visuellt brus behöver inte orsakas av saker, det kan även komma från starka färger, mönster och oregelbunden möblering. Här är det nog väldigt personligt vad man föredrar. Jag tror att vissa personer kan behöva starka färger och mönster för att känna sig glada och få energi, så det är nog vilket man själv föredrar. Jag har helst lugna färger omkring mig men det får gärna finnas några färgklickar som lyser upp.

För att försöka reducera visuellt brus kan man såklart rensa ut så att man har färre saker men man kan även använda sig av förvaring med lådor eller luckor så att sakerna inte syns. I mitt arbetsrum gjorde jag en förändring med hjälp av nya luckor till hyllan Bestå från Ikea. Den enkla uppgraderingen av hyllan gav ett helt annat lugn till arbetsrummet! Jag har visat det i ett tidigare inlägg här på bloggen men här kommer bilderna igen som ett exempel på hur man kan stänga av det visuella bruset:

Bestå före remaken… stark färg och röra…
… och efter!

Visuellt brus – är det något du störs av eller kan du stänga av det?

Titta gärna på dessa relaterade inlägg:
Mer fokus i nytt arbetsrum!
Ur syn, ur sinn?

Grader av hoarding

Vi har alla olika uppfattning om vad det innebär att ha det stökigt. Någon kan tycka att det är stökigt bara för att det ligger en hög med tidningar på soffbordet medan någon inte tycker att det är stökigt fastän det är saker från golv till tak. Våra hem har också olika förutsättningar med tanke på planlösning och förvaring vilket kan leda till att det är svårt att hålla ordning. Därför är det inte helt lätt att bedöma om ett hem är stökigt eller inte, eller om det är så att en person har diagnosen hoarding eller inte. Vissa har en mild variant av hoarding och har svårt att organisera sina saker så att det blir stökigt här och var, medan andra har större problem så att hemmet blir obeboeligt och en fara för hälsan. Det finns alltså olika grader av hoarding.

Hoarding (på svenska kallat patologiskt/sjukligt samlande) fick en egen diagnos 2013. Tidigare ingick hoarding i den diagnos som kallas OCD (obsessive compulsive disorder, på svenska kallat tvångssyndrom). Anledningen till att det fick en egen diagnos var att hoarding inte helt passade in under OCD och att behandlingarna för hoarding behövde utvecklas. De som arbetar med att hjälpa personer med hoarding är framför allt psykologer och KBT-terapeuter. För att de ska kunna kartlägga situationen för en person kan de använda en mall med bilder som visar olika grader av hoarding.

Mallen kallas för ”Clutter Image Rating”. Enligt de som använder mallen i behandling så brukar de utgå ifrån att personer som har ett hem som stämmer överens med bilderna nummer 4 eller högre, kan lida av hoarding. Mallen finns i en behandlingsmanual som heter Compulsive hoarding and Acquiring: Therapist Guide, Oxford University Press (Gail Steketee / Randy O. Frost). Vill du hitta mallen på nätet kan du googla på “Clutter Image Rating”, den finns på flera ställen.

Mer om hoarding här på bloggen hittar du under kategorin Hoarding och i inläggen Vad är hoarding och Buried in Treasures.

Sida 2 av 5

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén