Mysfåtölj!
Vecka 12… känner mig lite fattig på inspiration och kommer inte på något att rensa ut den här veckan. Jag har många områden kvar men de är knepiga och kräver stark energi: gamla brev och vykort, diverse minnen i form av små saker och utklipp m fl. Är det någon av er som har en idé? I väntan på inspiration tänker jag använda veckan till att fundera över om jag har någon egen mysig vrå i huset. En liten plats där jag kan sitta själv och bläddra i böcker och tidningar. En plats som man liksom laddar med mys och ny energi med tankens kraft. Lite magiskt så. I sommarstugan har jag en mysfåtölj där jag brukar sitta framför vedkaminen och filosofera över stort och smått. Jag sätter upp fötterna mot kaminen och blir varm i hela kroppen! Och apropå vår sommarstuga så berättade jag för en tid sedan att vi skulle sälja den. Och den blev såld. Men nu är den inte såld… köparen ångrade sig så nu funderar vi på att hyra ut den till sommaren. Och innerst inne blev jag lite glad, för det är lite svårt att skiljas från den (precis som alla andra saker!).
Har du en egen vrå i ditt hem?
Solveig
Hej! Jag har ingen speciell myshörna, men skriver ändå för jag undrar om du inte kan välja ut ett område och vara lite “hard core” med? Vad händer om du slänger något gammalt brev? Kommer himlen att falla ner över ditt huvud? Har du något brev/kort från någon äldre släkting kanske din eventuella avkomma har glädje av det men det mesta kan du väl slänga? Jag ställde mig med två lådor med samlade brev och kort och eldade upp i en tunna för några år sedan och det gick BRA. Roligt att läsa och bläddra i under tiden… Jag och gubben har en gemensam kartong vi döpt till “Nostalgi” och där hamnar det lite grejor men nu slänger vi julkorten när julen dansats ut. Jag har märkt att det är lättare att ta “de enkla besluten” när man lyckats ta några “tuffa”. Det mesta går att ersätta och går det inte det, får man ändå inget ta med sig i kistan….
Eva
Wow! Jag kan se det framför mig, att du eldar upp breven! Det är också symboliskt på något sätt och att då är det verkligen ingen annan som kan komma över breven och läsa dem, t ex jämfört med om man skulle kasta dem som sopor. Det är väldigt modigt och jag kan tänka mig att det kändes befriande. Jag funderar på att läsa alla gamla brev och endast spara dem som nästa generation kan tycka är spännande att läsa, lite ur ett historiskt perspektiv. Jag hade en kartong med brev som jag faktiskt kastade i en flytt och där har jag en känsla att jag ångrar mig lite… breven var från vänner som vid den tiden bodde utomlands och jag bodde på Gotland och det var före e-postens tid. Men det är lite som jag ändå minns vad vi skrev i breven och det viktigaste av allt är att jag har mina vänner kvar! Nostalgi är ett bra ord. Själv har jag skrivit JOX på många lådor men det låter lite negativt 🙂 Min man frågar då och då när jag ska ta tag i mina JOX-lådor… Öh, jag kan göra det lite senare, synd att vara i källaren när solen skiner eller hur? Men du har rätt – jag måste utamana mig själv för att komma vidare. Nu ska vi dessutom flytta till en ny plats och börja på ny kula då vill jag kunna öppna upp för nya chanser! Tack så jättemycket för ditt inlägg! Kramar Eva
Birgitta
Jag tycker att vissa lite speciella brev – kan sparas. Men annars det mesta – slängas. Gå och titta i något skåp där du rensat bra och känn, dra in och upplever hur du njuter av hur luftigt det är!
Kanske du först gör en grovröjning. Sedan återkommer du efter en tid och kollar om det du sparat verkligen är det du vill spara…Vill du verkligen upplåta så mycket yta åt sådant du ändå inte “använder”? Vill du kånka på en massa extra lådor vid en eventuell flytt?
Dessutom kan man få en skön nostalgistund när man röjer – de goda minnena finns kvar sedan (i kroppen) men du behöver inte de faktiska breven, korten nå´t mer…
Hursomhelst – lycka till!!!
Eva
Det är ett bra tips att titta på ett område man har rensat ut! Det ger verkligen energi! Jag kan säga att brev och foto är mina absolut svåraste områden. Jag har en hel flyttkartong med brev där ca en fjärdedel är från min farmor. Hon skrev så gulliga brev till mig med sin sirliga handstil som jag fick be min mamma att tyda eftersom jag inte kunde läsa krumelurerna. Ofta skrev hon mest att hon hade bakat och vattnat blommorna men när jag läste det så var det som jag såg det framför mig! Vi bodde inte på samma plats så breven betydde mycket. Nu är det som så att vi faktiskt ska flytta!! Och in det nya huset finns ingen källare som vi har idag och inget direkt stort förråd. Så det blir en ekvation att lösa 🙂 Tack för ditt Lycka till!! Kram från Eva
Anna Karin Jansson
Hej! Här kommer ett tips vad gäller brev/kort: läs dem gärna igen men lämna dem sedan till den som skickat… Jag har gjort det med mina som kom från kompisar när vi pluggade på olika orter, före mobiler och mail och de blev jätteglada för det. Oftast är det deras minnen och inte ens egna som beskrivs. En kompis satt på garageuppfarten över en timme för hon blev så fast i gamla minnen. Antagligen har du löst dina brevproblem sedan länge med tanke på att jag bara är på 2012 av din blogg. Må gott!
Eva
Åh, vilket jättefint tips! Det blir ju som en dagbok till dem man lämnar tillbaka dem till! Fick nu en ny tanke på om alla de brev jag skrivit finns kvar hos mottagarna? Ja, det skulle vara kul att läsa dem!
Men det här med breven har varit svårt för mig. Jag har faktiskt behållt de flesta 🙂 Från vissa personer som jag inte har någon kontakt med längre (t ex brevvänner som jag hade när jag var liten) har jag slängt de flesta breven men behållt några bara för att jag tänker att det kan vara kul. Dock har jag slängt i princip alla julkort och de flesta vykort, men kort med personliga foton har jag inte kunnat slänga!
Många kramar Eva Maria